Det säger Madeleine Granvik, som forskar kring "hållbara stad-land interaktioner" vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Allt fler frågar efter närproducerad mat, förnybar energi och ett varierat landskap med öppna betesmarker, åkrar och skog. Dessa frågor är relevanta i ett planeringsperspektiv och det finns ett visst intresse i Sveriges kommuner, menar Madeleine Granvik.
Hon har för Landsbygdsnätverkets räkning gjort en undersökning som visar att 40 procent av kommunerna inte tar hänsyn till regeringens landsbygdsprogram i sitt kommunala planarbete. Västervik var inte med bland de 161, av totalt 290, kommuner som deltog i undersökningen.
Staden och tätorten har varit i mer fokus vid den fysiska planeringen i jämförelse med landsbygden. Men nu lyfts landsbygden allt mer fram som en resurs för samhället som helhet, vilket också understryker behovet av att lägga mer fokus på landsbygdsfrågor och stad-land interaktioner i den kommunala planeringen, menar Madeleine Granvik.
- Planering för hållbara stad-land system är högaktuellt i tider med klimatförändringar, finansiella chocker och stigande oljepriser.
Studier visar att intresset för närodlad och lokalt producerad mat ökar både bland konsumenter, handeln, krögare och grossister och i kommuner.
- Det är väldigt många kommuner som arbetar för att stimulera närproducerad mat på olika sätt, närmare 74 procent i min undersökning.
Staden behöver landsbygden, menar Madeleine. Det lyfts även fram i budgetpropositionen för 2012 där "...tätorter och landsbygder ska ses som sammanlänkande regioner med ömsesidiga beroendeförhållanden.
Hennes slutsats är att kommunerna bättre måste se helheten i förhållandet mellan stad och land. Undersökningen visar att allt för få inser vikten av planering. Det finns en risk att mänsklig kapacitet och pengar går förlorade om man inte inser att stad och land hänger ihop.
Enligt en nyligen gjord SIFO-undersökning vill över 40 procent av de som inte bor på landsbygden göra det. Bland unga kvinnor är siffran så hög som 70 procent.