Ingalill blev kvar i snön
I fallet skadades hon allvarligt och blev liggande på marken. Där har hon fått ligga med rumpan bar, benbrott och ansiktet vilande i snö och kyla.
När VT ringer till kommunen för att höra om någon räddningsaktion är planerad för Ingalill, uppstår viss förvirring om vem som har ansvaret för att ta hand om den lilla damen.
På Tekniska kontorets parkförvaltning ägnar man sig möjligen åt blomsterutsmyckningen runt Ingalill, berättar stadsträdgårdsmästare Jan Dahlin.
- Men Kulturförvaltningen borde veta eftersom de placerar ut konstutsmyckning.
Kultursamordnare Mariette Berg ställer sig dock frågande.
- Jag har ingen aning om det här. Jag läste i tidningen att det hade hänt. Men vi får titta i listorna över utsmyckningen för att se vem hon tillhör.
Listorna är dock inte kultursamordnarens ansvar, men kanske Barbro Friberg på Kulbackens museum vet något om Ingalill, föreslår Mariette Berg.
På Kulbacken meddelas att det nog trots allt måste vara gatukontorets ansvar att ta hand om Ingalill.
Tillbaka på Tekniska kontoret finns dock inga gatuansvariga chefer befriade från sammanträden just denna dag.
När så Ingalills öde verkar helt hopplöst, ringer stadsträdgårdsmästare Jan Dahlin.
- I det här läget som uppstått ska jag nu se till att statyn kommer bort från marken. Så får vi ta ställning till skadorna sedan.
Ingalill lider nämligen redan av sviterna från ett tidigare angrepp, och om hon nu blir omplåstrad ännu en gång lär bli en ekonomisk fråga, berättar hennes rådige räddare Jan Dahlin.
Så jobbar vi med nyheter