Industriprogrammet går mot strömmen
De kommunala industriprogrammen är i kris, visar en jämförelse gjord av Dagens arbete. Avhopp, få sökande och dåliga betyg, så ser situationen ut på de kommunala industriprogrammen i Sverige. Men inte i Västervik - där ökar antalet sökande till programmet.
Trivs bra. I en jämförelse mellan kommunala industriprogram och program drivna av företag ser det mörkt ut för de kommunala utbildningarna. Få sökande och många avhopp beskriver en krissituation, men eleverna i Västervik känner inte igen sig. Kim Johansson och Kristofer Berg trivs bra med sitt val av utbildning.
Foto:
Till företagens utbildningar finns många sökande och antagningspoängen är höga, till de kommunala finns inte ens sökande till varje plats. Även på slutbetygen syns stora skillnader. Nästan samtliga elever på företagens industriprogram går ut med fullständiga betyg, jämfört med 70 procent på de kommunala skolorna.
Men rektorn för industriprogrammet i Västervik känner inte igen sig i den situationen.
- Så ser det inte ut hos oss, säger Jan-Olov Andersson. En del kanske har låga betyg, men det två till tre sista åren har vi haft en stigande frekvens med sökande. Till hösten har vi fullt antal sökande till de 16 platser vi har.
Han är inte orolig för industriprogrammets framtid och berättar att skolan arbetat målmedvetet med att informera niorna om industriyrken. Jan-Olov Andersson känner inte heller igen siffran med stora avhopp. I jämförelsen, som gjorts mellan åtta kommunala industriprogram och åtta stycken drivna av företag, framkommer att en av fyra elever hoppar av sin kommunala utbildning.
- De sista åren har vi inte haft några avhopp, däremot har de som slutat kanske inte haft fullständiga betyg i alla ämnen.
Det stämmer inte helt.I höstas hoppade en elev av från industriprogrammet i Västervik, men två nya började, så ingen utbildningsplats är tom.
Eleverna på programmet känner inte heller av någon kris. Kim Johansson och Andreas Nilsson och hade båda två industriprogrammet, eller yrkestekniska programmet som det kallas i Västervik, som förstahandsval till gymnasiet.
- Det har varit bra hittills. Jag är intresserad av industriarbete och ska välja svetsinriktningen i tvåan, säger Andreas Nilsson.
Klasskamraten Kristofer Berg började först på estetiska programmet, men hoppade av det.
- Det passade inte mig så jag bytte till industri. Nu går jag mixad kurs med plåt- och svetsteknik och CNC-robotteknik.
De är alla nöjda med sin utbildning och tror att den kommer ge jobb efter gymnasiet.
- Det kommer nog bli jobb ganska fort efter studenten, tror Andreas Nilsson. Men kanske inte i den här kommunen.
Så jobbar vi med nyheter