– Ibland är det bråttom på grund av det som hänt och ibland är det för att kunden är upprörd, säger en glad Robin.
För några minuter sedan satt Robin hemma i sitt hus, den här helgen är det han som har jouren och då måste han vara redo att rycka ut. I morse utförde han en starthjälp och nu är det dags för dagens andra. På väg mot Gunnebo vinkar Robin till de lastbilschaufförer som han möter på E22:an.
Solen skiner och ett snötäcke har lagt sig över kommunen. I kylan måste bilbatterierna anstränga sig extra mycket och de krånglar mer än vanligt. Robin uppskattar att nio av tio av hans uppdrag är starthjälper.
Framme i Gunnebo står kunden vid sin bil och väntar på Robin. När han skulle köra till affären startade inte bilen, då ringde han till Robin. Starthjälpen är en snabb affär och på ett fåtal minuter vaknar bilen till liv igen. Robin stannar kvar en stund, pratar med kunden, kommer med råd och svarar på frågor.
– Skulle det va så att den är svårstartad igen kan det vara dags för ett nytt batteri, säger Robin till kunden.
Sedan rullar bilen iväg till affären.
Robin gillar inte elbilar, hans uppfattning är att de har mycket problem. Han stöter även på en del Volkswagen men undrar om det beror på att det är många som äger sådana bilar.
– Själv hade jag hellre köpt en gammal 240 än en Tesla, men det är också för att jag gillar att meka. Jag köpte en bil från en kund faktiskt, för en tusenlapp, som jag gjort i ordning, säger han.
Plötsligt ringer en ny kund. Han vill ha hjälp att byta sitt bilbatteri. Robin säger att det är ett väldigt ovanligt jobb och det vara krångligt att utföra. Ibland har kunden inte köpt ett nytt batteri och då blir det svårt att byta. Men den här kunden har löst ett batteri så även det här jobbet överstökas fort.
Klockan 13 har Robin redan varit ute hos tre olika kunder. I snitt gör han fyra uppdrag på ett dygn. Minst en gång i veckan måste han komma till undsättning nattetid.
– Det är ganska lugnt på hösten och våren, men på sommaren och vintern är det hur mycket som helst. Fram och tillbaka fram och tillbaka. Mitt rekord är åtta gånger, tror jag, säger han.
Robin har jobbat på Redgo i två och ett halvt år men många av hans kollegor har jobbat mycket längre och kan därför vägarna utantill. Om de får höra en adress vet de vilken färg det är på huset.
– Vi har ett ganska stort distrikt, från Fårbo till Valdemarsvik ungefär, säger han.
Robin berättar att det bästa med hans jobb är friheten, från bilen har han fått se många nya saker.
– Jag fick köra in på OKG en gång, säger han.
Vad fick du göra där?
– Starthjälp, säger han och skrattar till.
En bärgning i svår terräng kan vara jobbigare än tio starthjälper. Själva bärgningen brukar gå bra men det kan vara svårt och riskfyllt att manövrera lastbilen på små skogsvägar.
– Kasar de av vägen så kan ju jag kasa av vägen. Jag är lite nyare än de andra, de är mer vana vid lastbilarna. Förra året kasade jag i diket, säger han.
Robin beskriver det som att vägen var dålig, oplogad och snorhal. En postbil hade kört i diket på höger sida av vägen.
– Och jag kasade ner på vänster sida, säger han och skrattar.
Då ringde Robin till sina kollegor som var tvungna att köra dit en ännu större bärgningsbil. Först plockade man upp postbilen ur diket och sedan fick Robins bärgningsbil helt enkelt, bli bärgad.