Kommunstyrelsen beslutade tidigare i höstas att föreslå att kommunen upphäver sitt eget beslut om att ge klartecken till den planerade vindkraftsparken i Tribbhult – genom att använda det kommunala vetot.
Jonas Bjärnstedt, analytiker på Energimyndigheten, förklarar att detta är något som går att göra under miljöprövningens gång om det kommit fram ny information eller nya politiska ställningstaganden.
Tillståndet att bygga vindkraftsparken har överklagats av flera olika miljöorganisationer, vilket gör att det ännu inte vunnit laga kraft.
I förslaget till beslut skriver kommunstyrelsen bland annat att sedan de sammanvägda konsekvenserna av denna och övriga vindkraftsetableringar blivit mer kända har en "stark och tydlig uppfattning om etableringarna framkommit hos de närboende".
Kan kommunens beslut överklagas?
– Lagligheten av beslutet om kommunens tillstyrkan kan överklagas av en kommunmedlem, säger Jonas Bjärnstedt.
Att kommuner kan säga nej så här sent i processen är dock inte helt rättssäkert, enligt Jonas Bjärnstedt, och det är också en anledning till att lagen om vetot nu ses över.
– Det finns inga regler eller beslutskriterier som ska vara med kommunens beslut, de måste inte motivera det. Det blir en bristande transparens för projektören och en oförutsägbar process.
Enligt det nya lagförslaget ska kommunens nej komma tidigare i processen, det ska motiveras och det ska gå att överklaga.
Statkraft, som planerat att bygga parken i Tribbhult, har redan lagt nästan tio miljoner kronor på projektet.
– Projektet har kommit väldigt långt i processen eftersom kommunen redan har sagt ja till planerna 2016 och 2019, säger Mattis Vidnes, som är projektledare.
Han poängterar att det är viktigt att ha en bra dialog med kommunen, närboende och markägare, och att det bland annat lett till att antalet verk i Tribbhult minskats. Samtidigt efterlyser han ett regelverk som skapar förutsägbarhet och långsiktighet för de inblandade aktörerna.
– Dagens tillämpning av det kommunala vindkraftsvetot lever tyvärr inte upp till det utan är alltför ofta rättsosäkert och oförutsägbart, och motverkar därmed investeringar i infrastruktur som hela samhället behöver.