I en annorlunda pojkes värld

Först kom Tsatsiki. Nu kommer Salmiak. Författarinnan Moni Nilsson-Brännströms nye hjälte är en 7-årig pojke i Norrland som inte passar in.

Salmiak är lite annorlunda. Han är lite tjejig och passar inte riktigt in. Så träffar han Spocke, en liten varelse från världen Bredvid Ungefär. Illustration: Lisen Adbåge

Salmiak är lite annorlunda. Han är lite tjejig och passar inte riktigt in. Så träffar han Spocke, en liten varelse från världen Bredvid Ungefär. Illustration: Lisen Adbåge

Foto:

Västervik2005-10-29 00:25
- Det handlar om att saker kan bli väldigt bra även om man har det svårt man är liten, säger Moni.
Tsatsiki var en väldigt annorlunda kille. Men han var inte retad i skolan och hans rockmamma var alltid där i hans liv. Lilla Salmiak har det inte så bra. Han är också annorlunda, vilket inte är så bra i den lilla staden där han bor.
Det är i nya boken Salmiak och Spocke som Moni Nilsson-Brännström berättar om honom. Och fler böcker ska komma.
Salmiaks mamma och pappa finns där, men har liksom inte tid för honom. Pappan är alldeles för upptagen med att göra ett dataspel och mamman mår så dåligt att hon sedan flyttar hon tillbaka till Stockholm.
- Föräldrarna finns där, men ändå inte. Vi vuxna är ofta så upptagna att vi inte är riktigt där i barnens liv, säger Moni.
Saken blir inte bättre av att Salmiak är lite tjejig. Han vill helst vara prinsessa och går på pyjamasparty i nattlinne.

Men även om de flesta på skolan retar Salmiak så träffar han en kompis. Och han möter också Spocke, en liten varelse från världen Bredvid Ungefär. De hittar på bus och klättrar i träd tillsammans. Boken är full av roliga upptåg, men det finns en hel del allvar också.
- Barn har sätt för att klara sig bra även om livet är tufft. Världen är full av människor som det går bra för även fast de varit retade eller har haft föräldrar som inte brytt sig. Även om man inte passar in så kan det gå bra ändå.
Moni Nilsson-Brännström har skrivit femton böcker. Mest känd är hon så klart för de fem böckerna om Tsatsiki.
- Man blir författare för att man tycker om att skriva. Det är världens bästa jobb. Jag får ju betalt för att ljuga, säger hon.

Men det är faktiskt inte bara kul. Moni skriver nämligen om en bok tio gånger innan hon är färdig. Det riktigt roliga är att skriva en bok för första gången.
- Jag har inte hela handlingen klar för mig. Jag har bokens första och sista meningar, det är allt. Sedan skriver jag. Det är som en upptäcktsfärd.
Till slut när boken är färdig är den hälften så lång som från början.
- Man tjatar om saker utan att man märker det. Barn har så mycket andra roliga saker att göra, så en bok måste vara snabb och spännande. Det var annorlunda när jag var liten. Då hade man så tråkigt att man läste böcker hela tiden, det var bästa sättet att drömma sig bort.
Det är fortfarande något som böcker är bra på - att ge nya drömmar och tankar.
- Med Salmiak hoppas jag att man får känslan av att man kan, att inget är möjligt. Allt är möjligt, bara man är sig själv.
Så det så.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om