Hus och aktier är bra spargrisar

Det är frestande att köpa aktier i några kända börsbolag, lägga dem i byrålådan och hoppas att pengarna har vuxit mycket när du plockar fram värdepapperen igen om tio år.
Men chansen att lyckas är inte alls självklar. Det gäller att satsa på rätt kort.
I sparjämförelsen som Institutet för Privatekonomi, Swedbank, gjort åt oss har aktierna visserligen gått bättre än andra sparformer. Men då är siffrorna baserade på Affärsvärldens generalindex. Det är alltså en snittutveckling för aktier på den svenska börsen. En aktiefond, baserad på samma index, hade haft samma värdeökning.

Hade du bara köpt ett par enskilda aktier skulle de ha kunnat stiga, eller sjunka, nästan hur mycket som helst i värde. Det krävs kunskap, och ibland tur, för att pricka rätt när man har få aktier. Då är risken mycket högre och det går både att vinna och förlora mycket.

I vår jämförelse har vi tittat på hur mycket 10 000 kronor insatta i olika sparformer år 1997 är värda i dag.
Aktier toppar listan, med bäst avkastning, med 168 procent när utdelningen är återinvesterad och inflationen borträknad. Det är bara i Stor-Malmö som en fastighet som köptes för tio år sedan faktiskt stigit marginellt mer i värde.

Men sett till huspriserna i landet som helhet så hänger de inte riktigt med aktierna - värdeökningen är 107 procent. Vi har heller inte räknat med kostnader för fastighetsskatt och underhåll i kalkylen. Det urholkar avkastningen för husen något.
- Fastigheter i storstadsområdena har närmat sig aktiemarknadens värdetillväxt. Det var annorlunda för två år sedan, när vi gjorde samma jämförelse tio år tillbaka i tiden. Då hade fastigheterna svårare att hänga med aktierna, säger Ylva Yngveson, chef på Institutet för Privatekonomi, som gjort kalkylerna åt oss.

Allt hänger alltså på när man sätter in och tar ut pengarna. I jämförelsen har vi tittat tio år i backspegeln. Hur utvecklingen blir tio år framåt i tiden är omöjligt att säga.
Den som till exempel köpte aktier i mars 2000, just före börsraset, kunde hålla sig för skratt. Å andra sidan kan den som köpte aktier några år senare skatta sig lycklig för sedan dess har börsen återhämtat sig rejält.
Men det är en sparform som varit en riktigt dålig affär, både nu och för två år sedan - madrassen.
Inflationen urholkar värdet och på de senaste tio åren har de 10 000 kronorna minskat med 11 procent. För två år sedan var motsvarande minskning tio år tillbaka i tiden 10 procent.

Egentligen är det sparpengar som ska användas inom några månader eller något år som är lättast att placera. Då är räntesparande, alltså pengar på banken eller i en kort räntefond, med så liten risk som möjligt ett ganska självklart val.
En lång räntefond ger bäst avkastning när räntorna sjunker. Det såg vi i förra jämförelsen, då gick vår obligationsfond bättre än genomsnittsfastigheten i landet. Den senaste tioårsperioden har räntorna inte sjunkit lika mycket och då har obligationsfonden inte alls haft lika hög avkastning.
Varför går det inte att ge generella råd när det gäller sparande?
- Det beror på var i livet vi befinner oss och vilka behov vi har. Vi har olika värderingar i förhållande till sparande och olika vilja att ta risk. När man vet till vad och när pengarna ska användas är det lättare att välja sparform, säger Ylva Yngveson.

Hus och aktier är bra spargrisar

Satsa på aktier eller fastigheter. Det lönar sig i längden. Den slutsatsen går att dra om man ser vilka sparformer som gått bäst tio år tillbaka i tiden. Men för två år sedan var valet inte lika självklart.