Hundraårsjubilerande förening med mål att starta museum

Tjustbygdens kulturhistoriska förening fyller hundra år. I samband med jubileet ger Västerviks museum ut en bok om föreningen och museet.

Initiativtagare. Författaren Ada Rydström satt med i Tjustbygdens kulturhistoriska förenings första styrelse. Illustrationen till boken om föreningen och Västerviks museum är gjord av Lotta Björn.

Initiativtagare. Författaren Ada Rydström satt med i Tjustbygdens kulturhistoriska förenings första styrelse. Illustrationen till boken om föreningen och Västerviks museum är gjord av Lotta Björn.

Foto: Lotta Björn

Västervik2017-11-18 14:00

Hungeruppror, demonstrationer och världskrig.

– 1917 var ett år fyllt av kriser. Det var ett år när man kan tro att alla tänker på annat än att rädda kulturarvet. Men det var också vid den här tiden som Skansentanken slog igenom, säger Olof Nimhed, chef på Västerviks museum.

Vid den här tiden var det många nyrika som började köpa upp gamla kulturföremål. Att starta en kulturhistorisk förening med ambitionen att starta ett museum var ett sätt att motverka denna utveckling.

Författaren till boken om Tjustbygdens kulturhistoriska förening och Västerviks museum är Västerviksbon Jan Fredrik Kindstrand.

– Jan Fredrik har gått igenom arkiven och jobbat fram en översikt över de här hundra åren.

Till en början öppnade föreningen ett museum i källaren på Häggbladska huset. Föreningsmedlemmar började samla in föremål av varierande slag.

Det dröjde några år innan dagens museibyggnad på Kulbacken stod klar.

– Västerviks museum invigdes 1933 och kungen var med vid invigningen. Visserligen var kungen här i samband med att staden firade 500 års-jubileum, men det är ändå ett sätt att slå an tonen i verksamheten, säger Olof Nimhed.

1933 var bland annat året som Adolf Hitler som kom till makten i Tyskland.

– Det fanns ett trygghetsbehov och ett intresse att betona de gemensamma rötterna i en demokratisk grund. Många fasar inför alternativen i Europa.

Ända fram till 1986 var det Tjustbygdens kulturhistoriska förening som drev museet. Men det året bildades Stiftelsen Västerviks museum och kommunen tar en mer aktiv roll som delstiftare. Numera har både föreningen och kommunen platser i museets styrelse.

– Det gick inte att driva museet professionellt längre eller att klara ekonomin med anställd personal, berättar Olof Nimhed.

Synen på museet har förändrats genom åren.

– Förr var museet en lokal angelägenhet. Numera är museet betydelsefullt för besöksnäringen. I dag väljer många att semestra där det finns ett rikt kulturliv.

Redan när föreningen bildas lyfts den kulturhistoriska forskningen fram.

– Vi har precis startat Västerviks museums forskningscenter. Vi har en doktorand anställd i dag och dessutom kommer studenter hit för fältstudier. Med den nya plattformen kan vi göra så väldigt mycket mer, säger Olof Nimhed och berättar att museet samarbetar med Södertörns högskola.

Planen är att boken ska vara klar i slutet av januari. Då kommer även en utställning om föreningen och museet att öppna.

Tjustbygdens kulturhistoriska förening

Första styrelsen: sjömansombudsman P. Odelmark, direktör K. Sjögren, rektor H. Hansson, fabrikör P. A. Reuterdahl, författaren Ada Rydström, direktör E. Petersson, grosshandlare S. Jern, kammarskrivare A.H. Kihlberg och bankkamrer A. Gustafsson.

Syftet med föreningen: befrämja kulturminnes- och hembygdsvård samt kulturhistorisk forskning.

Föreningen ville redan då starta ett kulturhistoriskt museum och samla in allmogeföremål, föremål från olika samhällsklasser, kyrkliga föremål, föremål som är intressanta Västervik och stadens sjöfarts- och handelshistoria samt samla in annat material som belyser bygdens historia.

Bygget av Västerviks museum som stod klart 1933 finansierades av Västerviks stad, insamlingar, donationer samt medlemsavgifter.

I dagens stiftelsestyrelse sitter Björn Wootz, Gerth Hjalmarsson och Magnus Hegardt som representanter för föreningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!