Hot om färre tjänster i vården
Politisk svartmålning, menar den borgerliga majoriteten.
- Besparingarna kommer knappast att innebära att ta bort 300 tjänster men man ska heller inte försköna utan inse att det kan drabba personalen, säger landstingsdirektören Johan Assarsson.
Vid mötet i landstingsstyrelsen på onsdagen redogjorde han för de underskott som nu finns. Av tidigare sparkrav återstår fortfarande 86 miljoner, plus ytterligare 54 miljoner vilket gör totalt 140 miljoner kronor enligt Assarsson. Så stora är kraven för att få budgeten i balans.
I första hand ska norra förvaltningen spara åtta miljoner kronor och södra förvaltningen 18. Båda förvaltningarna ska dessutom spara 20 miljoner vardera på grund av höga läkemedelskostnader. Tandvården ska spara 20 miljoner.
- 66 miljoner kronor i besparing på norra och södra förvaltningen motsvarar 300 tjänster. Det räknade vi ut under informationen vid mötet, berättar socialdemokraten Gert Wollinger från Västervik.
85 procent av landstingets kostnader är personalkostnader. Landstinget i Kalmar län har cirka 7200 anställda, varav omkring 3400 i norra förvaltningen.
- Beräkningen är tagen helt ur luften och är bara ett försök till politisk svartmålning, menar moderate landstingsrådet Peter Johansson från Västervik. Vi har ärvt underskottet från den gamla majoriteten och nu vill de skrämmas med att 300 tjänster kan dras in.
- Det går inte ta bort tjänster i vården, alla behövs, säger han. Det måste gå att spara på annat sätt.
Gert Wollinger menar att det är omöjligt att inte dra in på personal när så stora belopp ska sparas:
- Med så stor andel personalkostnader blir det nödvändigt. Det går egentligen inte att avvara personal men det kommer att bli nödvändigt.
Johan Assarson ser en verklighet någonstans mittemellan:
- Vi kan knappast undvika att ta på personalkostnaderna men det handlar inte om att dra in så många tjänster. Kanske inte att dra in några fasta tjänster alls.
- I landstinget arbetar många vikarier och de anställda har mycket övertid. Där måste pengarna tas i första hand. Kanske också på hyrläkare.
Att bedriva sjukvård innebär att människor tar hand om människor. På senare år har man alltmer sett brister i antalet händer i vården, och ser det som en orsak till en ökande ohälsa bland vårdanställda.
- Det är vårt dilemma, att vi egentligen behöver alla de anställda för att kunna bedriva tillfredsställande vård, konstaterar Johan Assarsson.
- Därför kan man räkna med att de allra flesta tillsvidareanställda kommer att vara kvar.
Så jobbar vi med nyheter