Ett montage från en artikel som VT skrev år 2000 i samband med Hörnans nedstängning. "Ett av Västerviks mest anrika nöjesställen ligger nu öde. Annat var det förr" löd ingressen.
Ulf drev Hörnan tillsammans med Jocke Hjalmarsson och Bosse Bengtsson mellan åren 1995-2000. Dessförinnan dansades det friskt när klubb Heaven låg på ovanvåningen i regi av flera kända krögare: Pia Hallin, Bosse Andersson, Leif Wiklund och Pelle Preusse,med flera
– Lokalen Hörnan har fungerat som krog sedan tidigt 1900-tal, säger Ulf och fortsätter:
– Skillnaden var att vi inte alls fokuserade på mat.
Mat fanns såklart, då som nu är det ett krav för att få servera alkohol. I centrum stod istället liveband på nedervåningen och disco på ovanvåningen.
– Vi hade en blandad publik, olika åldrar och olika stilar.
Immigt eller rökigt? Rökförbud inomhus i krogmiljö kom först 2005, fem år efter Hörnans nedstängning.
Trion hade mångårig erfarenhet inom kuststadens uteliv och Ulf minns att det på den tiden var ett plus om man kände sin kundkrets. Även om de då var i 40-årsåldern lockade de såväl yngre som äldre besökare:
– Över en natt tog vi i princip över alla gäster från Statt.
Tryck på dansgolvet.
Hörnan var under sin sista period uppdelad med liveband eller trubadurer på entréplan och sedan nattklubb en våning upp.
– Bland de bästa var det lokala bandet Skåpmat som brukade spela på Visfestivalen. Vi ville få spelningar som kunde dra folk till extas.
Bosse Bengtson i baren.
Utöver succéveckan 28 minns Ulf att det till en början inte var några problem att få verksamheten att gå runt även under lågsäsong. Trubadur på onsdagar, nattklubb varvat med liveband på helgerna. Ulf berättar att han tidigare hade jobbat i fjällmiljön och att målet var att skapa en afterskikänsla varje kväll.
Mörkt. Någon eller några står på scen, publiken verkar ha dragits med i rytmen.
– Folk kommer fortfarande fram och undrar när vi ska öppna igen efter 25 år.
Han tillägger även att många av de lokala musikerna som spelade på Hörnanscenen fortfarande uppträder i olika hörn av kommunen.
Häng i baren. Något på scenen verkar fångat mångas uppmärksamhet.
Även större artister letade sig till Hörnan och något som Ulf drar sig minnes är en spelning med Eldkvarn där Plurars berusning tilltog till den grad att låttexterna blev oigenkännliga.
I baren. Priser från förr: 30 kronor för kvällens öl och 37 kronor för en stor stark. En 4:a Lennart gick för 50 kronor.
Och skulle Hörnan funka på 2020-talet?
– Nej. Vi bytte bransch efteråt och det känns som att det blivit en kulturell förändring.
Förändringen stavas nattklubbsvanor. Ulf menar att 90-talet var den sista perioden i Västerviks uteliv som omsatte nog så att man kunde ha dans onsdagar, fredagar och lördagar på flera ställen samtidigt. I dag upplever han inte att folk går ut på samma vis som tidigare.
– Även om det var mycket folk då var det som regel lugnt. Jag minns inte några större incidenter.
Här låg Hörnan förr. Entrédörren till Svensk Fastighetsförmedling brukades emellertid inte under senare delen av 1990-talet, där stod nämligen bandscenen.
Stefan Carlsson i blått och Bosse Bengtson med ryggen till.
Möjligtvis en personalbild tagen efter avslutat jobbpass?
Det fanns även möjlighet att sitta ner för den som blivit trött i benen.
Gamla Hörnan. Ulf Andersson