Det blev en chock för Sarah Halvarsson och Sofia Johnsson när de insåg hur lagen kommer att behandla dem när deras barn är fött.
– Jag trodde verkligen att utvecklingen kommit längre än så. Vi lever ju på 2000-talet, säger Sofia.
I deras fall är det bara den som fött barnet som räknas som förälder, trots att de kommer vara gifta. Den andra måste adoptera barnet, vilket är en process som kan ta upp till ett år.
– Jag, som alltså inte föder barnet, kommer behöva genomgå adoptionsutredningar och sedan ska det tas beslut i tingsrätten. Det hela känns kränkande. Ska jag behöva adoptera mitt eget barn? Säger Sarah.
Innan adoptionen är klar uppstår en hel del andra problem. Sarah kommer inte ha rätt att dela de tio första dagarna med Sofia och barnet. Hon kommer heller inte få ut föräldraledighet så hon kan vara hemma med barnet. Sofia måste i så fall ge av sina dagar till Sarah.
– Vi planerar barn tillsammans, precis som vilket par som helst, men vi har inte samma rättigheter, säger Sofia.
Sofia och Sarah träffades för ungefär ett år sedan och när de bestämde sig för att leva tillsammans och flytta ihop kändes beslutet att skaffa barn självklart.
– Vi är båda barnkära och min son, som är sju år, längtar efter ett syskon, säger Sarah.
Den man som donerar spermier till Sofia och Sarah kommer att förbli anonym. Själva befruktningen görs via ett kit från en internetsajt. Skulle de istället göra befruktningen via svensk sjukvård blir bilden en annan. Då krävs bara ett medgivande från den i paret som inte fött barnet för att även göra den personen till juridisk förälder, förutsatt att de är gifta när barnet föds, skriver RFSL på sin hemsida. För par som är olikkönade blir den som inte bär barnet automatiskt juridisk förälder, så kallad föräldrapresumtion.
– Vi valde att göra heminsemination efter att ha talat med sjukvården och fått reda på att det förmodligen skulle dröja flera år. Först var det ett läkarbesök här i Västervik, sedan remiss till Linköping och därefter flertalet undersökningar.
När Sofia och Sarah har besökt mödravårdscentralen i Västervik har de fått ett mycket bra bemötande.
– Vi har känt oss väl omhändertagna och vi fick kontaktuppgifter till familjerätten som förklarade allt det juridiska för oss, säger Sarah.
Sedan 2007 har flera utredningar pekat på att lagen borde ändras och göra föräldraskapspresumtion (vem som automatiskt antas vara förälder) könsneutral och att samma regler ska gälla för olikkönade som för samkönade. Just nu pågår en statlig utredning som ska utreda och lämna förslag till lagändring.
– Den här lagen är märklig eftersom den ger barnet ett svagt skydd. Ett mycket bättre alternativ är om lagen automatiskt gör båda två till föräldrar. Vi har drivit frågan i många år och hoppas nu att en förändring ska vara på gång, säger Magnus Kolsjö, vice förbundsordförande för RFSL.