Hon ligger sömnlös om nätterna
Karin är lärare och tar jobbet med sig hem. Hon tänker på sina elever när hon ligger vaken.
Lärare ligger sömnlösa och grubblar på arbetet. Foto: Anders Liljegren
Foto:
Så berättar Karin. Hon är lärare på en grundskola i Västervik och en av de många kvinnor som har sömnproblem orsakade av oro och stress på arbetet. Hon har arbetat som lärare i många år.
Karin berättar för VT om sina problem, tillsammans med kollegan Anna som också känner av sömnproblem. Båda vet att detta har spridit sig i lärarkollegiet på senare år.
- Det är nog snarare regel än undantag i dag, tror Anna.
De vill inte framträda öppet och berätta om sin arbetssituation, framför allt av oro för sina elever.1
- Sömnproblemen har kommit de sista åren, säger båda två. Förr sov man gott om nätterna, det var aldrig så här. Arbetssituationen har förändrats drastiskt under 90-talet.
- Periodvis blir det alldeles för lite sömn och jag blir lättirriterad och lättare sjuk också, konstaterar Karin. Nu för tiden tänker jag på kvällarna när jag går och lägger mig "måtte jag få sova i natt". Så var det aldrig förr.
Båda sover bättre på loven när de har en ledig period. Men då kommer ofta sjukdomar också.
- Alltid är det några bland lärarna på skolan som varit sjuk på lovet.
Precis som på övriga arbetsmarknaden har också lärarna en stor sjuknärvaro på jobbet.
- Man kan inte stanna hemma när man blir sjuk, för då drabbar det kollegorna. Det finns inga vikarier längre. Är någon borta får det lösas inom arbetslaget.
Orsakerna till en ökad oro, stress och sömnlöshet ser de båda två i de senaste årens strukturförändringar. Det har skett genom mer indivuduellt arbete med varje barn med egna planeringar efter elevernas egen kunskapsnivå.
Det i sin tur påverkar samhällsstrukturen med mer oroliga barn.
Varje barn tar mer tid, tid som lärarna inte fått.
- Barnen är mer stressade och oroliga i dag.
Det har lett till att antalet barn med behov av särskilt stöd har ökat.
Oron för barnen följer med hem, den går inte att stänga av efter en arbetsdag. Det påverkar också situationen hemma.
- Jag öser ur allt för min man på kvällen när jag kommit hem, berättar Karin. Det är tur att jag har en så förstående man, men det kan ju blir lite för mycket ibland.
- Missförstå oss inte.Jobbet med barnen är jätteroligt, det är det som gör att man fortsätter. Men det är allt runtomkring som gör det svårt.
- Man hinner inte med och räcker inte till för barnen.
De berättar om många nya arbetsuppgifter lärarna fått samtidigt som resurserna skurits ner i skolan. Till exempel att vara med i ledningsgrupp, budgetgrupp, biblioteksgrupp, utvecklingsgrupp, antimobbningsgrupp och liknande.
- Det är ofta svårt att hinna med att planera det egna arbetet.
Lärarnas arbete har också fått en förskjutning mot mer socialt arbete, både gentemot elever och föräldrar, i takt med samhällsför1ändringar.
- Det kan vi inte skjuta undan. Mår inte barnen bra kan vi inte undervisa dem, säger Karin.
- Yrkesrollen har blivit mer otydlig, menar både Karin och Anna. Vi måste vara mycket mer flexibla i dag än tidigare. Trots en bra stämning på skolan och att man trivs på jobbet så blir det problem.
Givetvis har de tänkt mycket på hur de vill att det ska vara i skolan för att både elever och lärare ska må bra. Fler pedagoger behövs i skolan, menar de och oroar sig för de nyligen presenterade planerna på att dra in 22 lärartjänster nästa år, på grund av minskat elevantal.
- I stället borde man låta alla lärare vara kvar och låta oss få komma i kapp lite. Det skulle alla i skolan må bättre av, inte minst barnen.
- Om några år kommer antalet elever att öka igen och då kan det vara svårt att återanställa när man väl gjort sig av med lärare, säger Karin.
Så jobbar vi med nyheter