Hon gillar inte dagens skönhetsideal

- Om jag fick bestämma skulle det vara förbjudet för unga flickor att banta, säger hon.
Caroline Eriksson har skrivit boken Lagom och fin (Natur och Kultur). Den handlar om tjejers relation till sin kropp och till mat. Om skillnaden mellan hur modeller och kändisar ser ut på bild och hur tjejer ser ut i verkligheten. Och att skönhetsidealet förändras med tiden.
- Det är trist att det bara finns plats för ett skönhetsideal, det riktigt smala. För skönhet kommer i olika former och storlekar, säger hon.

Ett bra exempel hur idealen förändras är hur Fröken Sveriges mått förändrats genom åren. 1951 var Fröken Sverige 171 cm lång och vägde 68 kg. 30 år senare, alltså 1981, var de åtta kandidaterna i tävlingen ungefär lika långa, men de vägde bara 54 kg.
- I dag är idealet det samma, med den skillnaden att de jättesmala tjejerna helst ska ha stora bröst också. Men kombinationen smal kropp och stora bröst är inte naturlig för de flesta kvinnor, säger Caroline Eriksson.
Bland kändisar och modeller är det flera som löser det med bröstförstoringar. De opererar sig så att de får större bröst helt enkelt.

Det här är ett stort problem tycker Caroline. Inte att kvinnor skönhetsopererar sig, utan att många barn och ungdomar tror att många kvinnokroppar som lyfts fram som ideal är verkliga, fast de i själva verket är konstgjorda.
Och inte blir det bättre av att nästan alla modebilder retuscheras och fixas till i datorn innan de publiceras.
- Modebilder och reklam visar inte verkligheten. Även de vackraste modellerna fixas till för att bli ännu mer perfekta. Valkar suddas ut, bysten görs tydligare, tänderna vitare, ögonen blåare och håret glansigare. Men om inte ens världens vackraste modeller är tillräckligt vackra, vem är det då?
Att äta och dricka fel saker och att vara överviktig är inte bra. Då kan man bli väldigt sjuk. Övervikt har blivit ett stort problem i Sverige och därför pratas det mycket om det.
Men bland unga tjejer är det ett lika stort problem att många äter för lite och är alldeles för smala. Och de som gör det är oftast de som redan är normal- eller underviktiga.
- Det är precis lika farligt att vara underviktig som överviktig. Det är till och med bättre att väga några kilo för mycket än för lite, säger Caroline.
Ätstörningar blir också vanligare, både bland barn och vuxna. Ätstörningar innebär att man får ett konstigt förhållande till mat, att mat blir något mer än just bara mat. Att man antingen blir fixerad vid att äta eller att man, tvärt om, inte vill äta alls.
- Det dummaste man kan göra när man är ung är att börja banta. Jag tycker inte att något barn eller någon ungdom ska banta. Det leder aldrig till något bra. Alla som har ätstörningar har börjat banta när de var unga.

Så vad ska man göra?
- Ät normalt. Tänk på att det bara är mat, något du behöver för att kroppen ska fungera och du ska orka. Det finns plats både för pommes frites och grönsaker. Och sluta äta när du mätt.
Om man har problem med mat är det bra att prata med någon vuxen om det, till exempel skolkuratorn eller skolsköterskan.
- Sedan är det viktigt att vi alla blir mer generösa mot varandra och visar vår uppskattning. Att vi säger snälla saker om varandra, oavsett vilken form ens kropp har. Både tjejer och killar måste lära sig att visa hänsyn mot varandra. Det dummaste som finns är när vi tjejer trycker ner varandra genom att säga elaka saker om varandra och hur vi ser ut.

Hon gillar inte dagens skönhetsideal

Skönhetsidealet för tjejer är att vara smala. Det är helt galet, tycker författaren Caroline Eriksson.