Höjd ränta oroar inte husägare

När hjulen rullar på allt fortare i Sverige höjer Riksbanken reporäntan för att dämpa priserna. Målet är att hålla inflationen, det vill säga prisökningstakten, runt 2 procent.
Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Den påverkar alltså direkt de rörliga bolåneräntorna. Normalt ligger de ungefär 1 procentenhet högre än reporäntan.
Sedan i början av 2006 har reporäntan höjts sju gånger från 1,5 procent. Nu är den 3,25 procent men enligt bedömarna ska den höjas ännu mer. Man räknar med att den är 4 procent i höst och 4,75 procent nästa höst.

Men bolåntagarna är inte speciellt bekymrade över eventuella räntehöjningar. I varje fall inte om man ska tro en färsk undersökning av mäklarföretaget ERA. I den är 8 av 10 villa- och lägenhetsägare inte oroliga över vilka effekter en höjd bostadsränta och ökade räntekostnader får för deras hushållsekonomi. Samtidigt har bara hälften av de tillfrågade räknat på hur hög räntehöjning deras ekonomi faktiskt skulle klara av.
- Vi blev förvånade när vi såg resultatet av undersökningen, säger Mats Holmgren, försäljningschef på ERA.

Hans teori är att de som köper hus eller bostadsrätter ändå är så pass välinformerade att de ser till att ha marginaler som gör att de klarar högre kostnader.
- Många av de tillfrågade i vår undersökning har också köpt sin bostad ganska nyligen. De är beredda att lägga en stor del av sin inkomst på boendet. De kan offra annat till förmån för en bra bostad - semestern utomlands får till exempel stryka på foten, säger han.
Han tror inte att det är en fastighetsbubbla på gång. Det gör inte heller Riksbanken, men i en rapport varnar den ändå för att priserna och bolånen inte kan fortsätta öka i den här takten på längre sikt.

Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB:s ekonomiska sekretariat, skriver i sin ränteblogg att han inte ser någon dramatisk höjning av styrräntan framöver. Enligt honom är arbetslöshet ett större hot mot hushållen.
- Risken för huspriserna ligger inte i en måttlig uppgång av räntorna utan i en kraftig försvagning av arbetsmarknaden. Att finansiera sitt boende när man förlorar jobbet är betydligt svårare än att klara en procentenhet högre ränta, säger Tomas Pousette.

Att hus- och lägenhetsägarna är medvetna om att räntan stiger visar siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Fler och fler väljer att binda räntan, många i fem år eller mer.
I april valde 52,5 procent av hushållen att binda sina lån. Andelen som lånade till rörlig ränta sjönk till 47,5 procent från 50,3 procent. För ett år sedan var motsvarande siffra ungefär 70 procent, enligt Länsförsäkringars bolånebarometer.
Om reporäntan höjs igen vet vi den 20 juni då Riksbanken haft sitt nästa sammanträde.

<b>Låt inte räntan bli en kalldusch</b>

Förbered dig för högre ränta. I synnerhet om du har rörliga lån på huset och din ekonomi är känslig för förändringar. Men att binda lånet kan också bli dyrt - allt beror på tajmingen.

Frågan många ställer sig idag är om de ska binda hela eller delar av bolånet.
Om räntan stiger med 1 procentenhet och du har ett lån på 1 miljon kronor kostar det dig drygt 580 kronor mera i månaden. Då är räntekostnaden fullt avdragen i deklarationen. Höjs räntan med 2 procentenheter blir kostnadsökningen för samma lån nästan 1 170 kronor per månad.
Det sätter förstås sina spår i hushållsekonomin. Ju snävare marginaler, desto jobbigare blir det.

- Man får göra en avvägning utifrån den egna ekonomin och vad man tror om framtiden. Det går alltid att ha en kombination av bunden och rörlig ränta, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
Historiskt har det varit billigare med rörlig ränta. Den som till exempel band lånet för fem år sedan gjorde en dålig affär. Ett lån på 1,5 miljoner kronor som bands två år i taget i fem år kostade drygt 500 kronor mer i månaden än ett rörligt lån.
Men då var räntorna på väg ner. I dag är läget ett annat eftersom räntan väntas stiga. SEB räknar med tre höjningar i år och tre nästa år. Vad som händer efter det är omöjligt att sia om.

- Det finns två aspekter på räntefrågan. Är chansen till lägsta räntekostnad viktigast så talar det för mer rörlig ränta. Är det viktigare att begränsa ränterisken så talar det för mer bunden ränta, säger Gunilla Nyström.
Hon säger att fastighetsproffsen i dagsläget binder sina lån på i snitt 2 år. Det vill säga de har både rörliga och bundna delar och minskar på så sätt risken.
En annan variant som många experter rekommenderar är att lägga undan pengar varje månad som täcker en höjning av räntan med till exempel två procentenheter. Då vänjer du ekonomin vid högre kostnader. Skulle räntan inte stiga så mycket har du i alla fall en sparad slant.

Höjd ränta oroar inte husägare

Skattesänkningar och högre lön ger mer i plånboken. Samtidigt höjer Riksbanken räntan för att hålla inflationen stången. Det drabbar alla med höga bolån och stor andel rörlig ränta.