ABC har mottagningar i både Västervik och Kalmar. Men enligt Emelie fungerar inte samarbetet som det ska, och patientsäkerheten riskerar att skadas.
Att behandla ätstörningar är komplicerat. Personerna som är vårdas på ABC-enheten, som den kallas, har ofta olika anledningar till att de blivit sjuka. Därför ska vården genomföras av ett multiprofessionellt lag bestående av bland annat läkare, psykologer, sjuksköterskor och terapeuter.
Som vid andra psykiska sjukdomar kan det även vara viktigt för personen som är sjuk att ha en fast vårdkontakt, en läkare eller psykolog som följer med i hela förloppet och är väl insatt i individuella fall.
Maja Thulin, enhetschef på ABC-enheten i Västervik bekräftar att de 2021-2022 samt 2024 haft stor personalomsättning. Det har lett till att sådan kontinuitet inte alltid kunnat hållas. En typ av utmaning som många andra av Sveriges sjukhus och enheter också brottats med, framhåller Thulin.
I ett brev till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sommaren 2024 riktas hård kritik mot enheten. Personen bakom upplysningen är anonym men uppger sig arbeta som läkare och ha en bekant som vårdas på enheten.
I upplysningen går det bland annat att läsa "Hälften (!) av alla inbokade besök för anhörig har blivit avbokade under en period på 3 år. Nu har vi efterhört andra pat.s erfarenheter och det är lika illa. Pat blir sjukare och sjukare av att få "behandling" på ABC. Ingen kontinuitet, ingen uppföljning och det allra värsta: ingen erfarenhet hos personal av pat med allvarlig ätstörning vilket kan riskera liv".
Brevet väcker frågor, och vi söker svar hos Jessika Grimheden, patientsäkerhetssamordnare på BUP och därmed ABC i Kalmar län. Brevet har emellertid inte förts vidare till henne. Det kan bero på några olika anledningar, antingen har IVO gjort bedömningen att de inte behövde kontakta ABC med anledning av skrivelsen, eller så har de inte fattat beslut om fortsatt hantering av anmälan än.
Dock menar Jessika Grimheden med stöd av enhetschef Maja Thulin, att alla nödvändiga professioner, trots att de inte finns på plats på heltid, ändå utan problem kan vårda alla personer som behöver det. Vid behov kan även extra personal tillkallas.
Men den anonyma brevskrivaren är inte den enda som är kritisk. Emelie Gustafsson jobbade som sjuksköterska på ABC från 2021 tills hon slutade i oktober i år. Hon menar att den stora personalomsättningen lett till att ett färre antal och mindre kompetenta medarbetare fått ta över vården från personalen som tidigare funnits. Bland annat har flera av professionerna som hon anser nödvändiga för att kunna bedriva en fullgod och komplett vård på ABC, såsom en psykolog med expertis inom ätstörningar, inte funnits på länge.
AnorexiBulimiCenter startade 2014 i Västervik. 2023 behandlades totalt 123 personer.
Andra viktiga professioner har varit tillgängliga någon eller några dagar i veckan, men inte hela tiden. När terapeuter inte funnits tillgängliga har sjuksköterskor enligt Emelie behövt hoppa in för att hålla så kallade "stödjande samtal". Dessa samtal är menade att hjälpa patienterna men fyller inte samma funktion som terapeutiska samtal, vilket kräver en viss vidareutbildning i samtalsterapi.
De anställda på ABC är enligt Emelie i regel är medvetna om skillnaderna mellan stödjande samtal och riktig terapi, men gränserna kan ibland vara suddiga. Hon säger dessutom att cheferna inte varit så närvarande för att utvärdera och utbilda i var gränserna däremellan går.
– Om jag gör det här utan terapeutisk kompetens kanske jag helt plötsligt är inne och gör farliga saker, det tycker jag är otäckt. Man behöver ha rätt kompetens, det kan man liksom inte tulla på, vi kan inte leka med patienternas liv, säger Emelie.
Enhetschefen Maja Thulin vidhåller att de "stödjande samtalen" inte kräver någon terapeutisk kompetens och att anställda inte behöver göra någonting de inte är bekväma med.
– Jag tänker att det är ju en diskussion mellan medarbetare och chef. Vi har inom vår verksamhet medarbetare med betydligt lägre utbildning än sjuksköterska, som är fantastiska i att hålla stödsamtal och interventioner utifrån behandling. Det behöver ju vara upp till medarbetare och chef vad man tänker att man klarar, fyller Jessika Grimheden i.
Emelie hoppas att sjukhusets ledning i framtiden ska bli mer lyhörd mot kritik från personalen och förbättra samarbetet med Kalmar.
En annan aspekt som Emelie riktar kritik mot är samarbetet med Kalmar. Tanken är att personal ska kunna resa mellan platserna för att stödja varandra.
Enligt Emelie har samarbetet de senaste åren blivit sämre. Trots att det på pappret ser ut som att tillräckligt många och tillräckligt kompetenta personer jobbar på AnorexiBulimiCenter menar hon att så inte är fallet på riktigt, då en majoritet av de anställda finns i Kalmar och inte längre kommer till Västervik.
– Vi jobbar inte mellan gränserna, vi ger inte lika vård. Bor du i Västervik får du det här, bor du i Kalmar får du något annat, säger Emelie.
– Så kan det vara, det är ju en upplevelse. Säger den personen att det var bättre förut, då var det kanske det. Det är ju den personens upplevelse. Det finns ju många saker som kan störa eller skapa den upplevelsen, säger patientsäkerhetssamordnaren Jessika Grimheden.
Enhetschefen Maja Thulin menar snarare att samarbetet mellan ABC i Kalmar och Västervik fortsatt är starkt.
– Jag känner inte igen den beskrivningen kan jag säga. Vi har haft gemensamma utvecklingsdagar i slutet av oktober där alla medarbetare hos ABC i Västervik och Kalmar var med tillsammans. Jag har dagligt samarbete med chefen på ABC i Kalmar och vi har även patientdiskussioner på gemensamma behandlingskonferenser om vi behöver det, säger Maja Thulin.