I brevet skriver de:
"Snabbt ökade kostnader till följd av den höga inflationen samt ett realt minskade skatteunderlag gör det ekonomiska läget prekärt för hela kommun- och regionsektorn".
Harald Hjalmarsson kommenterar:
– Vi behöver få veta. Läget är akut. Vi har effektiviserat länge och kan inte göra mer om det inte ska påverka välfärden och. Det finns en stor risk när det blir jättesnabba kast. Vi har inte varit med om en liknande situation sedan finanskrisen 2010, där kostnaderna ökat så extremt snabbt, säger Harald Hjalmarsson (M).
Vad händer om ni inte får gehör för ert nödrop?
– Jag är optimist. Det är statens roll. Men den budget, som vi hoppas ska tas på måndag, utgår från att vi inte har några nya statsbidrag, svarar Hjalmarsson.
– Många kommuner tror på nya pengar, men vi behöver få veta. Vi har det inte sämst. Vi har vår resultatutjämningsreserv. Det finns kommuner som medvetet kör ett minus.
I sin argumentation lyfter de fram att de generella statsbidragen inte indexerats, alltså höjts i takt med priser, löner och demografi. Om de hade höjts likt andra summor under åren sedan 2011 menar de att statsbidragen hade legat 25 miljarder höger i år än vad de är för närvarande.
Hur mycket pengar har Västerviks kommun gått miste om på grund av att indexuppräkning inte gjorts?
– Ungefär 60 miljoner kronor, svarar Haraldsson.
Vidare i brevet kan man läsa:
"Vi arbetar ständigt med att driva våra verksamheter effektivt, men det finns gränser för vad som är möjligt att åstadkomma i våra personalintensiva verksamheter. Då demografin framöver innebär kraftigt skärpt konkurrens om medarbetare vore det olyckligt att nu tvingas till kortsiktiga personalminskningar".
"Vi behöver nu snabbt få besked om hur stora medel kommunsektorn kan påräkna i form av generella statsbidrag för 2023 och 2024. Annars riskerar den höga inflationen att ge långsiktiga kvardröjande negativa effekter på kommunernas förmåga att hålla hög kvalité inom skola, omsorg och andra välfärdstjänster".
Skrivelsen är undertecknad av länets samtliga kommunstyrelseordföranden, oavsett partitillhörighet.
De tillägger:
"På sikt behövs en i lag fastlagd ordning för årlig avstämning av ekonomin mellan stat och kommunsektor liknande den som lär finnas i Norge"