Grundskolechef Ewa Myhrén kan inte minnas senaste gången hon använde en fax.
Minns du när du använde en fax senast? För många av oss var det minst ett decennium sedan, och vissa kanske aldrig ens kommit i kontakt med en. Men en del arbetsplatser har fortfarande kvar den, åtminstone fysiskt.
Birgitta Aldebert, som är nämndsekreterare på barn- och utbildningskontoret, berättar att förvaltningen har en fax i ett gemensamt postrum med socialförvaltningen.
– Men jag vet faktiskt inte om den fungerar...
Själv använder hon aldrig faxen numera, men säger att hon möjligen kan ha använt den någon enstaka gång tidigare under sin tioåriga anställning i kommunen. På ett tidigare jobb inom landstinget använde man fax, men det var länge sedan.
Grundskolechefen Ewa Myhrén har jobbat inom Västerviks kommun i 27 år. Hon kan inte minnas senaste gången hon använde en fax.
– Men jag har för mig att vi fick en lista från kosten via fax, till skolorna, för länge sedan.
Inom socialförvaltningen fasades faxanvändningen ut helt för två år sedan. Tillförordnade socialchefen Joakim Nyman berättar att det berodde på att Telia började släcka ner kopparnätet.
Vilka fördelar eller nackdelar ser du med faxen?
– Det var ju smidigt med fax för vissa ändamål, och det fungerade även för känsliga uppgifter till externa samarbetspartners, men det var ju också omodernt. När vi tog bort faxarna var vi tvungna att införa andra säkra digitala kommunikationslösningar i stället.
Joakim Nyman, tillförordnad socialchef i Västerviks kommun, berättar att socialförvaltningen slutade faxa helt för två år sedan.
Regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) skrev den 20 december under en överenskommelse om att satsa på att införa ett gemensamt system för att kunna kommunicera digitalt mellan välfärdens olika verksamheter. Satsningen är, enligt regeringen, ett "viktigt steg för att successivt ersätta faxen" och kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter bättre.
Men inom Västerviks kommun är alltså faxen redan, i princip, ersatt av digitala system. Det finns visserligen – som på barn- och utbildningsförvaltningen – fysiska faxar kvar lite här och var ute i organisationen. Det finns även ett faxnummer till kommunen, men när man faxar till den kommer det inte ut ett papper i någon fax. I stället hamnar det man skickar i en säkrare, elektronisk brevlåda.
– Det blir en mycket säkrare hantering, med tvåstegsautentisering. Bara vissa personer har tillgång till den, berättar Elisabet Olsson, kanslichef på Västerviks kommun.
Inom kommunen använder man den "säkra brevlådan" när man ska skicka sekretesskänsliga uppgifter mellan olika förvaltningar.
Faxen har spelat ut sin roll under 2000-talet, då de flesta i stället använder e-post.
Men andra myndigheter eller privatpersoner kan ibland behöva skicka fax till kommunen, därför finns funktionen kvar.
I och med regeringens och SKR:s överenskommelse kan även det behovet försvinna, åtminstone när det gäller myndigheter, andra kommuner och regioner. Myndigheten för digital förvaltning (Digg) fått i uppdrag att tillhandahålla en infrastruktur som gör det möjligt för de olika aktörerna att kommunicera digitalt på ett säkert sätt – något som är tänkt att göra verksamheterna effektivare. Aktörer som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Polisen har fått i uppdrag att förbereda sig för att ansluta sig till systemet.
– Det är glädjande att vi nu har landat i att ta ett gemensamt ansvar för att fasa ut faxen i offentlig sektor, säger digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar i ett pressmeddelande från regeringen.
En fax av äldre modell.