Gunborg Johansson med sin hemtelefon. Hon har ingen annan telefon, inte heller har hon ägt en mer modern telefon.
När Gunborg var 21 år tog hon och hennes man över lanthandeln i Älmarsrum. Hon hade ingen erfarenhet och var inte förberedd, berättar hon.
Paret drev handeln mellan 1945 och 1969, och under alla dessa år försörjde de sig på affären. Det gick bra för dem.
– Det fungerade bra på den tiden. Idag handlar folk mer på olika shoppingcenter, säger Gunborg.
Förutom shoppingcenter handlar folk numera även på internet. Gunborg berättar att hon aldrig har handlat på internet; hon har aldrig ens haft en smartphone.
De sista tio åren innan pensionen arbetade Gunborg på charken på Åhléns. Hon flyttade också in i lägenheten på Östersjövägen där hon bor idag.
– Jag har bott här i 51 år, sedan det var nybyggt, berättar Gunborg.
Hon har trivts i lägenheten, det kände hon att hon skulle göra från första början. För Gunborg har miljön och folket varit bidragande till att hon har trivts.
– Hjälp är väldigt värdefullt, och det har jag här, säger Gunborg om sina grannar och hemtjänsten.
Hon har också en snäll dotter som har ordnat hennes 100-årsfirande, berättar hon, som sker under själva födelsedagen, torsdagen. Det blir ett stort kalas; sextio personer är inbjudna till DHR-lokalen och det kommer att bjudas på smörgåstårta, kaffe och fika.
När Gunborg läser brevet säger hon med glimten i ögat: "Det är brev från nära vänner", brevet kommer från kungahuset.
När högtidsdagen är över och Gunborg är hundra år och en dag, ska hon vila och fortsätta med det som har fått henne att bli så gammal som hon är:
– Jag har levt som vanligt bara, berättar Gunborg.