"Hindra de sjuka från att träna"
Linnéa Larsson är sedan ett år aktiv medlem i Riksföreningens anorexi/bulimikontakts Norrköpingsavdelning där hon fungerar som kontaktperson. Bland annat åker hon runt och pratar med ätstörningspatienter och anhöriggrupper.
De anhöriga vill hon uppmana att orka vara ett stöd för den som är sjuk. När det är jobbigt kan det vara bra att ha någon att prata med och att kanske gå med i en anhöriggrupp.
- Det viktigaste är att man inte bara går på tå och tassar runt, utan att man ger stöd.
Det är viktigt att vara ärlig, men samtidigt inte skuldbelägga den som är sjuk. Eftersom många insjuknar i ätstörningar under tonåren bor de ofta hemma, då faller ett ganska tungt ansvar på familjen. Det är inte lätt, men de måste försöka finnas till hands, "hjälpa till i alla matsituationer" och se till att den som är anorektiker inte rör på sig för mycket. Kompisar måste försöka orka vara kompisar. Den som har ätstörningar tänker bara på mat och att röra på sig så mycket som möjligt och då finns inte orken att hålla kontakten med vännerna.
- Man rädd för att situationer då man måste träffa människor när man är inne i sin sjuka värld. Man isolerar sig. Men det är absolut inte kompisarnas fel för det är inte lätt.
Hon tycker att det var rätt av simhallsföreståndaren Anders Strömbäck att stänga av Irene Holmqvist, även om hon inte är tillräckligt insatt för att uttala sig om det specifika fallet.
- Man måste våga ta det steget för man kan inte låta svårt sjuka människor träna. Folk säger "då går man ju till ett annat gym", men den här personen som stänger av har tagit sitt ansvar.
Hon tycker att det är en fråga som en läkare bör bedöma, men att den som förestår en simhall eller ett gym ska visa att de bryr sig om.
- Man ska inte vara rädd för att ta tag i personen och visa att man ser. Jag tror att många är lite för rädda för att ta tag i det och i och för sig är det ju känsligt.
Men det behövs eftersom den som är sjuk själv inte har förmågan att sätta gränser och se vad som är bra eller dåligt. Den som har ätstörningar identifierar sig också med sjukdomen och är rädd för att mista sin identitet vid ett tillfrisknande.
- Många tjejer frågar mig "ångrar du inte att du blev frisk?" och det är nästan skrattretande för mig: min största rädsla är att bli sjuk igen.Fotnot: Riksföreningen anorexi/bulimikontakt nås via hemsidan www.abkontakt.se eller 08-20 72 14.
Så jobbar vi med nyheter