Hemma från tänkvärd resa i Mellanöstern
För lite mer än en vecka sen kom 27-årige Andreas Hedfors hem från Västbanken. Och om några veckor bär det av igen - trots de senaste dagarnas oroligheter som lett till reaktioner mot västerlänningar där utlänningar har kidnappats i Gaza och på Västbanken.
Infekterat område. I fem månader har Andreas Hedfors vistats på Västbanken där han deltagit i det ekumeniska följeslagarprogrammet. Nu är han tillbaka i Gladhammar med många upplevelser i bagaget. Men snart bär det förmodligen av igen, denna gång till Jenin där han ska jobba som journalist. FOTO: MATILDA AHL
Foto:
Rädsla har annars inte varit något som Andreas Hedfors känt av särskilt mycket under sin vistelse i det oroshärjade området. Bara vid ett tillfälle blev han skärrad.
- Det var min första vecka, då siktade en israelisk soldat mot mig med sitt automatvapen. Jag trodde egentligen inte att han skulle skjuta men jag blev ändå chockad och alldeles kall i ryggen. Efter fem-tio sekunder la han ner vapnet, berättar han.
Det var i höstas som Andreas Hedfors lämnade Gladhammar för att inom ramen för det ekumeniska följeslagarprogrammet delta i observationer och solidaritetsarbete i Israel och Palestina. Programmet finansieras av Sida och organiseras av Kyrkornas världsråd och Sveriges kristna råd. Syftet är att följeslagarnas närvaro i området ska vara preventiv och minska risken för våld. Tanken är att de utsända ska stödja människor på båda sidor i konflikten.
- Man kan inte göra så mycket mer än att bara vara där och signalera till människorna att man bryr sig. Förhoppningsvis kan det inge hopp, säger Andreas Hedfors.
En av Andreas Hedfors uppgifter under den tre månader långa vistelsen i byn Jayyous var att finnas vid en separationsbarriär där palestinska bönder varje dag tvingades passera på väg till och från sina arbeten. Följeslagarnas närvaro syftade bland annat till att minska trakasserier från israeliska soldater vid grinden.
När de tre månaderna gått förlängde Andreas Hedfors sin vistelse med att vara två månader i orten Ramallah som är palestiniernas administrativa center. Under flera månader undervisade han också regelbundet i engelska vid universitetet i Qalqiliya.
Mest träffade Andreas Hedfors palestinier under sin resa. Men ibland kom han även i kontakt med israeler. En positiv upplevelse var när han deltog i en judisk sabbatsgudstjänst i Jerusalem och för första gången träffade unga, israeliska män utan vapen.
- Det var en uppsluppen gudstjänst och så fint att jag satt och grät. Den var ett bevis på att tillvaron inte behöver vara så dödsbringande, säger han.
Under hans vistelse i Mellanöstern inträffade flera stora händelser. En sådan var det palestinska valet i januari. Det var det andra parlamentsvalet någonsin för palestinierna och det första där alla stora partier var med.
Konflikten om Muhammedbilderna ägde också rum strax innan Andreas Hedfors skulle åka hem och den gav konsekvenser även för följeslagarna.
- Vi blev evakuerade från Ramallah i en månad och var tvungna att vara i Jerusalem. Det lustiga var att det var just i Jerusalem som det förekom demonstrationer, och lappar om att man skulle bojkotta Danmark satt överallt. När jag kom tillbaka till Ramallah såg jag inga sådana lappar och ingen frågade varifrån jag kom.
Andreas Hedfors har mest positiva upplevelser med sig i bagaget hem. Framför allt är han imponerad över den palestinska befolkningens gästfrihet.
- Man kan knappt kliva ur bussen förrän man blir hembjuden till någon på te. Över huvud taget är gästfriheten nonchalant, nästan kaxig ibland och att inte välkomna den är nästan oförskämt.
Något svårare har det varit att förstå de enorma kontrasterna mellan olika områden i regionen.
- I Israel var det lika modernt som i vilket västerländskt land som helst men så fort man klev över gränsen till Västbanken hamnade man i ett tredje världenland med sönderslagen ekonomi och soldater som kontrollerade befolkningen. Kontrasten var bisarr och overklig och är ett av mina starkaste minnen.
Andreas Hedfors hade inte några djupare kunskaper om Mellanöstern innan han åkte iväg.
- Men jag har på senare år blivit intresserad av västerlandets ansvar i kriget mellan olika civilisationer, säger han.
En av orsakerna till att han valde att åka som ekumenisk följeslagare var att det är ett bra förspänt program som vem som helst kan delta i.
- Det var en väldig blandning av åldrar och bakgrunder bland oss som var där samtidigt, säger Andreas Hedfors och berättar att han delade boende med såväl en skotsk poet som en norsk skollärare, en tysk advokat och en sydafrikansk student.
Om några veckor går förhoppningsvis resan åter till Västbanken, men då till staden Jenin där Andreas Hedfors, som är journalist, har tänkt frilansa för radio och tidningar. Men just nu hänger resan som sagt lite på en skör tråd.
- Det är klart att jag måste överväga riskerna innan jag bestämmer mig för att åka, säger han.
Fram till en eventuell resa tänker han ägna sig åt att föreläsa om Mellanösternkonflikten för dem som vill höra. Hittills har han gästat en fredsorganisation i Linköping och mellanstadieelever i Lofta och fler besök är inbokade framöver.
Så jobbar vi med nyheter