Helené Nilsson är utbildad Food and beveragemanager och lagar allt själv från grunden. Hon tycker att det fattas ett veganskt utbud hos stadens restauranger.
Vi träffar Helené Nilsson en kulen dag och regnig dag där vagnen står uppställd, på Star Elektroniks parkering på Barlastgatan i Västervik.
Det är ungefär en månad sedan hon öppnade luckorna till matvagnen och sparkade igång det egna företaget Brassica.
– Ägarna till Star Elektronik är vänner till mig och låter mig stå här. Jag har skaffat bygglov och blir kvar.
En mulen dag i januari kan placeringen kännas lite "off". Men annat hoppas Helené att det blir när sommaren kommer, och flanörerna och båtturisterna längs vattnet kan strömma till, och då förhoppningsvis bli sugna på lite mat, lagad från grunden, utan halvfabrikat.
Det är en helt vegansk meny hon tillagar, det är de egna smaklökarna hon utgår från när hon bestämmer meny.
– Jag lagar bara sådant som jag själv gillar och äter. Jag har varit strikt vegan länge. Jag gillar exempelvis inte kaffe, och kommer inte att servera det. Men te finns, och varm choklad.
Hon tänker på miljön och klimatet.
– Jag vill att vi ska kunna efterlämna en lite bättre värld till nästa generation.
Vägen till eget företag har varit lång. Efter att ha jobbat på olika industrier och som städare, kände Helené att det var dags att göra något som hon själv vill. Hon skrev in sig på en distanskurs i att bli Food and beveragemanager och efter avklarad examen körde hon igång.
Maten tillagas hemma i huset i Piperskärr, köket är godkänt och kontrollerat av hälsoinspektör. På måndagar har vagnen stängt, då "preppas" det för fullt där hemma.
På menyn står bland annat pytt i panna, kålpudding och äppelkaka. Men menyn ändras efter säsong, just nu är det mycket ärtor, bönor och rotfrukter som gäller.
Just nu är det rotsaker som gäller. Hon försöker följa säsongen.
Vad gjorde att du vågade satsa?
– Det är väl min lilla 50-årskris. Egentligen har jag nog inte haft en sådan men jag kände att det var dags att göra något som bara är mitt, att jobba för mig själv och kunna styra mina dagar. Förut har jag bara jobbat för att få pengar, det gör jag inte nu.
– Går det så går det. Jag har inte behövt investera några jättebelopp och måste försöka, det får gå som det går.
Annonserat har hon inte gjort i någon större utsträckning. De glada lamporna på vagnen har lockat till sig nyfikna blickar, vilket snart blir uppenbart. En skåpbil stannar till, en person kliver ut för att läsa menyn och verkar gilla det som bjuds.
– Jag jobbar hellre så. Tycker man om min mat så hoppas jag att man berättar om det.
Drycker men inte kaffe. Helené utgår från vad hon själv gillar, och kaffe dricker hon inte själv.