Att äta bra är en viktig faktor för att förebygga demens. "Tallriksmodellen är inte så dum", säger Helena Karlström.
Hon uttrycker försiktig optimism om framsteg inom medicin och forskning gällande demenssjukdomar.
– Det finns läkemedel som precis blivit godkända i USA och många i pipeline som är i klinisk fas 2 och 3 där man testar på sjuka människor. Så det finns många kliniska prövningar samtidigt som vi tittar på biomarkörerna och förfinar dem mer och mer, säger hon.
Helena fokuserar just nu på vaskulär demens, där blodkärlen slutar fungera normalt. Detta kan orsakas av hjärtinfarkt, stroke eller genetiska faktorer.
För fyra år sedan inleddes en studie om immunisering i musmodeller med vaskulär demens. Hon berättar om betydande framsteg:
– Vi har publicerat resultaten i en bra tidskrift, och det fungerar som en vaccinering. Vi har visat att vi kan ta bort "proteinklumparna" som ansamlas i kärlen och att mössen återfår kärlens normala funktion efter vaccineringen.
Nu pågår en större studie i en annan musmodell, vilket är nödvändigt för att validera resultaten. Vid positiva resultat följer toxicitetsstudier i större djurmodeller för att säkerställa att behandlingen inte är giftig innan man kan gå vidare till människotester.
När det gäller förebyggande åtgärder betonar Karlström vikten av livsstilsval. Hon föreslår att man ska hålla en god fysik, äta sunt, undvika processad mat och rökning.
– Tallriksmodellen är inte så dum. Håller man sig till den och minskar sötsaker och är måttlig med alkohol, så räcker det långt.
Hon understryker också vikten av sömn.
– Studier på folk som jobbar skift eller har oregelbundna arbetstider och inte får sammanhängande djupsömn har visat effekter på kognitionen.
Ökad medvetenhet och förbättrade medicinska behandlingar har bidragit till att minska insjuknandet i Alzheimers sjukdom i specifika åldersgrupper, även om antalet fall ökar med den ökade livslängden.
– Om du tittar på ett tvärsnitt har vi inte fler i en viss ålder som insjuknar. Det beror på att vi kan ta blodtryckssänkande medel och börjar bli duktiga på att leva mer hälsosamt.
När det gäller nya behandlingar för Alzheimers sjukdom, nämner hon ett nyligen godkänt vaccin i USA, som är utvecklat av ett svenskt företag, BioArctic. Dock finns det utmaningar med dessa behandlingar.
– Det är inte alla som kan få det eftersom man måste ge preparatet tidigt i sjukdomen. Dessutom måste det ges varannan vecka livet ut, och det kommer att vara väldigt dyrt, runt 300 000 kr per patient och år.
Trots dessa utmaningar ser hon framsteg och möjligheter för framtida behandlingar.
Livsstilen har betydelse om man vill förebygga demens. Det är till exempel viktigt att sova ordentligt, att röra på sig och att inte röka.
Kommer vi i framtiden att ha ett botemedel mot Altzhemiers sjukdom?
– Det kommer absolut vara möjligt och vi kan redan nu se om en människa riskerar att utveckla demens/ Alzheimers sjukdom inom 15-20 år med hjälp av biomarkörer i blodprov och hjärnavbildningar, säger hon.
– Det har vi varit starka och duktiga på och i Sverige ligger vi i framkant när det gäller så kallade biomarkörer.
Helena betonar också behovet av fortsatt forskning och utveckling för att övervinna nuvarande utmaningar.
– Det här med att få forskningsmedel är en jätteutmaning, det kostar att forska och ta fram behandlingar och det måste vi forskare söka för själva, det gör inte universiteten åt oss. Det är en politisk fråga men bra för folk att veta att det inte är en obegränsad källa med pengar vi sitter på, säger Helena.
Helena Karlström forskar vid Karolinska institutet.