Hästpojken festivalens ”dark horse”

Hästpojken har spelat på festivaler förut, då kanske den typen av festivaler som för tankarna till tält, lera och konstant fylla. För vispubliken är de nya, och för med sin musik in lite punkblod i den traditionella visblandningen.

Väletablerade i Popsverige, men nya på Visfestivalens scen: bandet Hästpojken.

Väletablerade i Popsverige, men nya på Visfestivalens scen: bandet Hästpojken.

Foto: Anders Steiner

Västervik2013-07-11 22:34

Från pop till visa

Göteborgsbandet, som gjorde debut 2007 med singeln ”Shane Macgowan”, sjunger om ungdomsångest, hatkärlek och en längtan bort. Med sina punk och popinfluenser kanske det kan verka svårt att charma den äldre publiken, men trots det lyckas de på något sätt.

När de går på scenen näst sist av kvällens artister är det några trötta som väljer att gå hem, men den stora publik som stannar kvar verkar fullkomligt älska Martin Eliassons lidelsefulla röst.

Senaste albumet ”En magisk tanke” som Hästpojken ger smakprov från släpptes den 11:e mars i år, mottogs med god kritik. Den kallades bland annat i musiktidningen Gaffa för ”En städad, genuin och bitterljuv sommarflört” av recensenten Christian Ploog - och det är kanske just vad Hästpojkens inslag på Visfestivalen kan sammanfattas som.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!