Vi lät politikerna välja en intervjuplats som är viktig för dem. Moderaternas Harald Hjalmarsson funderade länge på val av plats. Södra infarten, Slottsholmen, eller något eget privat smultronställe? Vi möts centralt i Västervik, på Fiskaretorget.
– Man får inte glömma vem som är ens uppdragsgivare: invånarna. För mig är relationen till människorna det viktiga, förklarar han.
Han har ägnat drygt halva livet åt politik. En slutsats han dragit är att Västerviks kommun skulle klara sig bättre i Östergötlands län än i Kalmar – en fråga han väckte till liv i våras.
– Vi har allt att vinna på att byta region, säger han.
Hur ser du på M:s chanser i valet?
– Det ser annorlunda ut i år än tidigare. Mycket av folks oro ligger utanför kommunens ansvar: som kriget och inflationen.
Han säger att M visat samarbetsvilja de senaste åren, vilket gynnar dem.
– Flera gånger har vi sträckt ut handen till andra partier och fått gehör. Jag ser gärna ett mer öppet styre, det gynnar Västervik.
Hur ser en möjlig moderatledd majoritet ut?
– Det är ingen slump att vi heter "Moderata samlingspartiet". Vårat uppdrag är breda uppgörelser.
Han ser KD som enklast att komma överens med, men ser även att L närmat sig M i flera frågor, och att C stödjer flera M-förslag.
– Jag hoppas att C kan frigöra sig från S.
Och SD?
– I många frågor har vi samsyn. Vi ska föra en diskussion och kanske har vi tillräcklig samsyn för att samarbeta. Men jag har inget emot att SD är vågmästarparti.
Vad är det bästa och sämsta beslutet som fattats den senaste mandatperioden?
– Det bästa är att få upp olika personalgruppers låga löner.
– Det sämsta är alla de beslut som inte tas. Översiktsplanen som inte uppdaterats, detaljplaner som inte blir färdiga...
Han tycker också att kommunen överlag måste bli bättre på att involvera privata aktörer.
– Bostadsbolaget skulle till exempel kunna samverka för att det ska ingå en båtplats i hyran, Västervik är ju ändå en kuststad.
Med sådana enkla men effektfulla åtgärder - som en båtplats inkluderad i hyran - skulle Västervik kunna öka inflyttningstakten. Målet är 40 000 invånare innan 2030, och 1 000 nya jobb.
– Det är ett realistiskt mål. Vår uppgift är att de som växer upp här ska tycka att det är den bästa platsen i världen, och då är arbete och boende avgörande.
Har Västervik kapacitet att förse 40 000 invånare med välfärd?
– Ja. Vi behöver tillväxt, och när folk är skrivna här bidrar de till skatteintäkterna.
– Att vi blir äldre är inget problem i sig, men vi måste arbeta strategiskt. Vi kan göra det genom att utforma detaljplaner där vi är medvetna om vad arbetsföra invånare vill ha för boende och service.
Kommunens kostnader för familjehemsplacerade barn ökar. Hjalmarsson vill vänta trenden genom tidigare och tydligare krav.
– Vi kan använda mer teknik för att se om det finns läs- och skrivsvårigheter tidigt, och senare ska man självklart inte få studiebidrag om man inte studerar.
Företagen i Västervik är mest missnöjda med tillgången till kompetens, och kommunikationer med omvärlden.
Ett regionbyte skulle vara positivt för båda delarna, menar Hjalmarsson, som tror att det skulle innebära högre prioritet för väg- och järnvägssatsningar över länsgränsen, vilket skulle öka pendlandet för jobb och studier. Ett renodlat Campus under Linköpings universitet skulle göra att kostnaden flyttades från kommunen till staten.
Han vill också att kommunen tar fram en strategi för hur exempelvis hamnen och flygplatsen ska utvecklas.
– Det måste också bli enklare att driva företag.
Hur?
– Det vi kan påverka är hur vi tillämpar reglerna. Om vi skapar en ny regel ska vi ta bort två gamla. Det kan handla om att fakturera i efterhand och inte på förhand, utbilda tjänstemän i näringslivsfrågor, eller ge skolor en näringslivsstrategi.
Behövs det mer mark där företag kan etablera sig?
– Ja! Företag väljer idag hellre grannkommunerna och det innebär att vi går miste om jobbmöjligheter. Vi kan skapa industrimark runt flygplatsen och även utanför tätorten. Ljungheden var kontroversiellt i början, men nu börjar det bli fullt även där. Därför vill jag se en ny södra stadsdel, med företagsmark, bostäder och service. Att vi inte har mer mark är förödande.