I veckan startade Västerviks stadsbibliotek upp sina drop-in-träffar under namnet Den tysta bokklubben och två personer hade hörsammat inbjudan.
Bibliotekarie Lotta Lundberg berättar att man gjort tidigare försök, men att det då varit anmälningskrav för att kunna delta. Nu skippar man det och satsar på drop-in – vilket gör att deltagarkonstellationerna kan komma att variera under de sex planerade träffarna under våren.
Britt Siverskog har varit med tidigare medan Lillis Storm testar konceptet bokklubb för första gången någonsin.
– Jag läser kanske en bok var tionde år men har en önskan om att hitta något nytt i livet, säger han.
Det huvudsakliga syftet med klubben är socialt, berättar Lotta Lundberg.
– Vi träffas, umgås och pratar kring böcker, säger hon.
Upprinnelsen är liknande projekt i andra städer. Tysta bokklubbar anordnas på flera håll som ett sätt att även locka introverta människor till ett socialt samspel. Men även den som inte identifierar sig som introvert är förstås välkommen. Nyckelordet är kravlöshet.
– I den här bokklubben är det inte så viktigt hur eller vad man läser, bara att man läser, säger Lotta Lundberg.
Inför denna första träff har hon lagt fram ett gäng böcker på bordet, för inspiration. Till skillnad från mer traditionella bokklubbar behöver man alltså inte ha läst någon specifik bok innan träffarna. I stället kan man välja att ta med sig en egen, eller låna en på biblioteket.
– Det är skönt att slippa känna stressen över att hinna läsa klart en bestämd bok, säger Britt Siverskog.
Den här gången slutar det med att de alla läser en och samma text – novellen Grannar av Raymond Carver. En historia som först kan te sig oskyldig men som efter hand utvecklas till att ge en ganska obehaglig bild av vad som kan hända med människor i deras vilja att få insyn i andras liv.
Träffen avslutas med att man tillsammans återkopplar kring det man har läst. Även här utan krav och måsten.
– Jag hade inte tordas gå om det ställts högre krav, men det här var jättekul. Nu tänker jag låna en bok och ta med och läsa hemma på kammaren och så räknar jag med att komma tillbaka nästa gång, säger Lillis Storm.
Bibliotekarien Lotta Lundberg är också nöjd, trots den något magra uppslutningen.
– Det är fantastiskt att två personer kommit hit. Det är inte antalet det kommer an på, utan vilka diskussioner det blir! säger hon.