Bygglovschefen om de vanligaste bygglovsmissarna

Det blev en dyrköpt läxa för grannarna i Västervik som bland annat byggde vindsbadrum och bytte tak utan lov. Men vad får man egentligen göra utan lov, och vilka är de vanligaste bygglovsmissarna hos Västerviksborna? Bygglovschef Maria Ström reder ut.

Bygglovschef Maria Ström reder ut de vanligaste bygglovsmissarna efter att två svartbyggen uppmärksammats i Västervik. Fönsterbyten, trädgårdsmurar, badrum och inglasade verandor är några exempel på vanliga missar. Och även om det är betydligt friare på landsbygden finns det undantag där med.

Bygglovschef Maria Ström reder ut de vanligaste bygglovsmissarna efter att två svartbyggen uppmärksammats i Västervik. Fönsterbyten, trädgårdsmurar, badrum och inglasade verandor är några exempel på vanliga missar. Och även om det är betydligt friare på landsbygden finns det undantag där med.

Foto: Montage

Västervik2021-09-17 17:00

Fyra vanliga utomhusmissar:

1. Komplementbodar eller friggebodar som byggs utan tillstånd.

– Ofta har man heller inte koll på att man inte får bygga närmare än 4,5 meter från gator och allmän mark, även om man vet att man inte får bygga närmre än 4,5 meter från grannen. Gällande kommunal mark kanske man tänker att det inte finns en granne som behöver tillfrågas, säger Ström. 

2. Inglasade verandor.

– Ofta börjar man med ett skärmtak på 15 kvadratmeter, som man får göra utan bygglov. Men sedan fortsätter man med att glasa in det, och då räknas det som en tillbyggnad vilket behöver lov, förklarar Ström.

3. Fönsterbyten.

– Det kan hända att man tänker att ett fönsterbyte inte är en väsentlig ändring om man håller sig till samma form, men om helheten förändras kan det krävas lov. Att sätta en altandörr istället för ett fönster kan också vara ett sånt exempel.

4. Markförändring. Det är inte bara huset som kan behöva lov: 

– Har man en tomt som sluttar kanske man vill göra den planare. Och då behövs det marklov för att ändra marknivåerna mer än 50 centimeter. Kanske sätter man en stödmur för att hålla jorden på plats – är den högre än 50 centimeter behöver även muren bygglov, förklarar Ström.

Inomhus då? Ägarna som nyss byggt ett vindsbadrum måste nu återställa huset. Detaljplanen säger nämligen att vinden inte får inredas. 

– Det är ganska vanligt att äldre detaljplaner reglerar att vinden inte får bebyggas, säger Ström. 

• Ändrad användning av ytor, som att inreda ett uthus eller en sjöbod behöver bygglov.

• Ett nytt badrum behöver kanske inget bygglov, men så gott som alltid en anmälan, ett startbesked och ett slutbesked, eftersom vatten- och avloppssystemet förändras. 

• Att ändra ventilationssystem behöver också anmälas. 

• Samma sak gäller för att slå ut en bärande vägg för att skapa sig en öppen planlösning. 

– Att göra ingrepp i bärande delar kan få stora konsekvenser om man inte vet hur huset är konstruerat, konstaterar Maria Ström.

• Eldstäder är en vanlig förändring som fastighetsägare ofta missar: drar man rökkanalen utvändigt, på fasaden, kan det behövas bygglov. Är rökkanalen inne i huset behöver man göra en skriftlig anmälan samt få ett startbesked. Ett godkänt slutbesked behövs också innan man får börja elda. 

• Ibland behövs en anmälan för att byta kamin även i befintliga rökkanaler.

undefined
Det blev en dyrköpt läxa för grannarna i Västervik som bland annat byggde vindsbadrum och bytte tak utan lov. Det kan behövas tillstånd, eller anmälan samt startbesked, för både in- och utvändiga förändringar.

På landsbygden då?

– Även om bygglovsreglerna ofta är friare utanför detaljplanerat område finns det undantag, till exempel om man bor inom sammanhållen bebyggelse, eller i ett särskilt värdefullt kulturmiljöområde, förklarar Ström.

Det är inte helt lätt att hålla koll på alla regler. Ibland behövs bygglov, ibland en anmälan samt startbesked, ibland ingetdera.

När byggkontoret utreder bygglov och anmälningar använder de sig både av plan- och bygglagen och rättspraxis från tidigare ärenden.

– Vi tittar både på husets karaktär, tidsålder och sammanhang, och vad som är värdefullt att bevara på huset och området.

Ofta har handläggarna också samråd med stadsarkitekten.

– Det är inte helt lätt som privatperson att skaffa sig hela bilden. Är man det minsta osäker kan man kontakta oss. Det kostar ingenting med rådgivning, och det kan bli dyrare om man inte gör det, säger Maria Ström. 

Svartbyggena i Västervik

Ett bygge som utförs utan lov kallas ibland för "svartbygge". På miljö- och byggnadsnämndens senaste möte avhandlades två sådana fall.

Husägare A inredde vinden genom att lägga golv, bygga badrum och installera en ny trappa, vilket strider mot detaljplanen. Detta ska nu återställas inom ett halvår, annars väntar 20 000 kronor i vite för vardera ägare. 

Husägare B bytte tak, fönster, dörrar och fasadfärg. Förändringarna får bygglov i efter hand, men en sanktionsavgift på 35 000 kronor tas ut. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!