Insulinpennor i olika färger.
Marika Berg har engagerat sig i diabetesvården i 20 år. Hon jobbar som överläkare på Västerviks sjukhus. Tillsammans med två andra läkare och två sjuksköterskor behandlar hon 400 typ 1-diabetiker (typ 2 sköts av vårdcentralerna).
I dag, Måndagen 14 november, är det världsdiabetesdagen. Då uppmärksammas att 500 000 människor i Sverige har sjukdomen och siffran blir bara större och större. I dagsläget går det inte att bota varken typ-1 eller typ-2 diabetes.
– Jag hoppas och tror att vi i framtiden löser gåtan med typ 1. Varför man drabbas, säger Marika Berg.
I år är det 100 år sedan den första insulinsprutan gavs och diabetesvården har tagit stora steg framåt.
– Förr, innan insulinet kom, överlevde ingen länge med typ 1. Nu blir personer med typ 1 snart lika gamla som övrig befolkning, säger Marika Berg.
Hon ser en tendens till att typ 2-diabetes krupit allt längre ner i åldrarna och med en allt lägre livslängd finns en mycket ökad risk för komplikationer med andra sjukdomar.
Diabetes finns överallt.
– Det är en farsot som kommer att öka. Men det finns ökad kunskap hos befolkningen. Vi kommer att förstå att en stillasittande livsstil med dålig kost inte är hållbar. Vi måste se sanningen i vitögat, menar hon.
Dåtidens sprutor med betydligt grövre nålar.
På vägen framåt finns det många hinder. De riktlinjer som gäller från diabetesorgansiationer följs olika i olika regioner. Diabetespengarna är olika stora i regionerna.
– Vården är ojämlik. Så är det. Även diabetesvården, där alla inte har råd till en ny mobiltelefon som synkar med mätaren, säger Berg.
Hon pekar även på juridiska problem där det är oklart om det är tillåtet att logga in och enklare kunna kolla patientens blodsockervärden via nätet. Regelverket har inte hunnit med dagens teknik.
– Vi kör på och litar på att det kommer att lösas, annars skulle vi backa tio år, påstår hon.
Allra viktigast anser hon att personalens kunskap är. Att utbildningen ständigt uppdateras.
– Vården har idag inte tillräckligt med intern fortbildning för sin personal. Men det gäller inte bara sjukvården. Folkhälsofrågan måste lyftas på ett övergripande politiskt plan och påverka i alla led, skola-arbetsplats-fritid-omsorg. Det är inte lätt att vända på det. Livsmedelsindustrin ligger alltid steget före genom media. Att ha för lite skolgympa och röra sig för lite är katastrof. Nu när priserna ökar är dålig mat billigare än bra mat, suckar Marika Berg om frågan som är så komplex.
Pumpa och bromsa. Teknisk utrustning för barn.