Han tar klimatförändringarna på allvar
Är man inte oroad eller rädd över klimatförändringarna, lever man i en låtsasvärld. Det säger klimatforskaren Mark Lynas, som själv arbetar för att sprida information om en allt varmare värld.
Oväder. Stormar. Översvämningar. Och lite av omvända världen är något de allra flesta människor på jorden diskuterar och har märkt av. Och klimatförändringarna påverkar oss alla. Foto: Pressens Bild/Arkiv
Foto:
Alla pratar om vädret men ingen gör något åt det, sade Mark Twain på sin tid. Engelsmannen Mark Lynas gör något. Han pratar och debatterar om vädret med emfas. Mark Lynas är uppvuxen på Fiji, i Peru, Spanien och England, vilket har medfört att han har rest och sett världen sedan barnsben. Han har insett hur världen har förändrats. Glaciärer har smält. Vatten har stigit. Detta väckte frågor om de synliga klimatförändringarna beror på allt högre temperaturer och på att människan manipulerat planetens miljö. Oavsett orsak så syns effekterna nästan överallt, menar Mark Lynas.
Att världen faktiskt kan förändras till det sämre är Mark Lynas övertygad om och det väcker många frågor och oro, framförallt hos barn och unga.
- Om medeltemperaturen stiger med mellan tre och sex grader under detta århundrade innebär det en global katastrof.
Mark Lynas säger att den stigande värmen kan sätta igång en utveckling som inte går att kontrollera. Det skulle inte bara utplåna den mänskliga civilisationen så som vi känner den i dag utan också utrota flera djur- och växtarter.
- Ett sådant scenario väcker givetvis tankar. Barn och unga behöver veta sanningen. Det är ingen mening att dölja förödelsen vi skapar eller att dölja vilken slags värld de kommer att ärva. Det är bra om barnen blir medvetna och kan delta i arbetet mot miljöförstöringen.
Han anser att det finns mycket att göra här och nu. De många miljökatastroferna det senaste året har gjort att miljöfrågor diskuteras både i hemmen och bland beslutsfattare. Folk pratar om vädret på ett annat sätt och klimatförändringarna debatteras i medierna. Att prata och diskutera är viktigt men också att försöka ändra sitt beteende. Som att exempelvis använda lågenergilampor hemma eller att inte använda bilen mer än nödvändigt. Men ytterst krävs gemensamma politiska beslut som att minska på utsläppen globalt.
- Människor är vana vid att agera snabbt när en kris uppstår. Och efteråt försöker vi minska riskerna för att det ska hända igen. Så fungerar människan i de flesta fall. Men med den globala uppvärmningen har vi bara en chans. Och vi måste agera före krisen är ett faktum.
Han jämför med situationen 1939, då andra världskriget stod för dörren. Att Europas länder redan då skulle ha kunnat bilda EU till exempel, för att förhindra konflikten, verkar långsökt och svårt.
- Men det här är ingen konflikt mellan människor eller olika folk, utan hela mänskligheten mot biosfären, vi mot hela planeten. Det är svårt att ta till sig. Vi behöver som art agera tillsammans för att kunna överleva och det är något helt nytt.
I sin bok Oväder, som kom på svenska i somras, skriver han om hur många ignorerar tecknen på den globala uppvärmningen. Och om hur stora delar av världen kommer att drabbas om inget görs. Södra Europa kommer att bli för torrt och varmt och befolkningen kommer att tvingas flytta.
Mark Lynas scenario kring hur vi i norra Europa kommer att reagera när 100 miljoner flyktingar kommer och knackar på, är dyster.
- Konkurrensen om mat och vatten kommer att nå desperata nivåer om vi inte stoppar den globala uppvärmningen innan det är för sent. Hur människor agerar under katastrofer är inte alltid en vacker syn. När jag såg bilder från kaoset och villkoren i New Orleans efter orkanen Katrina, fick jag en inblick i hur framtiden kan bli. Det vill jag inte överlämna till mina barn, säger han.
Mark Lynas berättar att människor i drabbade områden reagerar olika beroende på utgångsläget. Många naturfolk känner sig särskilt utsatta, som innuiterna i Alaska till exempel, vars klimat förändrats under de äldres livstid.
- Folk är rädda för hur förhållandena skiftar eftersom de ofta inte förstår vad som gått fel. Jag hörde om åldermän hos innuiterna i Alaska, som trodde att de angreps av bomber eftersom de aldrig upplevt eller hört ett åskväder tidigare. Människor känner sig sårbara och särskilt utsatta i de fall där de är beroende av sin närmiljö för att överleva. Miljön förändras inför deras ögon, säger han.
Såväl västerlänningar som avlägsna naturfolk upplever förändringarna.
- Här i Storbritannien finns knappt någon vinter kvar att tala om. Snö är sällsynt och översvämningar vanliga. I USA beklagade sig människor över att löven inte uppvisade sina sedvanliga höstfärger, eftersom den omfattande torkan i år har påverkat träden. Tillsammans med sådana här rapporter från olika delar av världen leder det till att allt fler européer inte tvivlar så mycket på förändringarna längre.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!