Han ska utveckla skolan nationellt

Men Gunnar Iselau tänker inte flytta från Västervik.
- Jag försöker göra en slags Västerviksmodell genom att utvecklas i mitt yrke och samtidigt bo kvar i Västervik. Så jag ska veckopendla, berättar han när VT träffar honom på Ellen Keyskolans skolgård.
Det var på den skolan han började sin långa karriär inom skolan när han 1973 kom som lärarkandidat till det som då hette Norra Högstadiet. I 20 år stannade han på skolan - som lärare och studierektor - innan han fick en tjänst som utvecklingsledare på barn- och utbildningskontoret. Det är ett motsvarande arbete han nu kommer att utföra på Skolverket, men ur ett nationellt perspektiv i stället för ett kommunalt.
- Jag kommer att jobba med ämnesforskare på olika universitet med ett regeringsuppdrag att ta fram bättre förutsättningar för lärare i grundskolan att göra likartade bedömningar när de sätter betyg, en provbank, berättar Gunnar Iselau.

De senaste tre åren har Gunnar Iselau jobbat på halvtid som expert för Skolverket. Det var tack vare det arbetet och erfarenheterna från utvecklingsarbetet i Västervik som han för en tid sedan tillfrågades om han var intresserad av en tjänst som undervisningsråd. Det var ett erbjudande han inte kunde motstå.
- Det känns stort! Spännande, ansvarsfullt, roligt och naturligtvis också lite smickrande, säger han.
I sin nya yrkesroll kommer han att fortsätta vara tydlig mot det uppdrag som präglat honom genom alla år: elevens utveckling och lärande. För enligt Gunnar Iselau har skolan som helhet aldrig varit så bra som nu.
- Ungdomar är mer vana att agera självständigt och Skolverket betonar nu varje barns kunskapsutveckling ännu mer. Den skapar i sin tur självtillit, säger han.

Gunnar Iselau berättar att Västervik, trots att det är en liten stad, sedan länge gjort sig ett namn på den pedagogiska kartan med egna utarbetade lösningar för kvalitetsredovisning, lärandeformer, organisation samt mål- och resultatstyrning. Arbetet har gjort att många andra kommuner blivit nyfikna på Västervik och plockat idéer härifrån.
- Eftersom vi ligger långt från universitet och högskolor har ingen kommit hit med färdiga svar. Vi har fått tänka mer själva och skapa egna lösningar i stället, säger han.