Thomas Tranåker skulle kunna berätta hur mycket som helst om stjärnorna och planeterna. Det gör han också, för skolklasser i Västervik.
Men mesta tiden ägnar han åt ett stort projekt som han ordnat själv, och som också arbetsförmedlingen har stöttat. Det är därför han sitter på Campus med eget rum och en dator.
I våras blev han arbetslös, gick från privat verksamhet till en osäker framtid. Ingen rolig situation som familjefar med tre barn som ska försörjas. Han bor i Hjorted dit familjen flyttade för sju år sedan.
- Det är inte lätt att få jobb märkte jag, det var till och med svårt att få praktikplats genom arbetsförmedlingen.
Då kom Thomas med sitt djärva förslag som inte ens den mest luttrade arbetsförmedlare hade kunnat tänka sig. Han började intressera sig för "Citizen scientists", ett koncept som på svenska kan översättas med medborgarvetenskap.
Thomas fick kontakt med Dr Pamela Gay, som är direktör på Southern Illinois University om Edwardsville. Hon leder projektet "MoonMappers" som ger alla intresserade möjlighet att medverkade i ett vetenskapligt team.
- Med satelliten LRO kan allmänheten utforska månens yta med hjälp av högupplösta bilder från månen och markera ut vetenskapligt intressanta platser. Syftet i ett vidare perspektiv kan sägas vara att göra framtida uppdrag till månen säkrare.
Thomas roll är att granska det material som kommer in och lära datorn att analysera bilderna.
- Datorn klarar numera att analysera 70 procent av det jag klarar att göra.
Thomas fick uppdraget efter tuffa tester, som han klarade utan problem. Numera är han en viktig kugge i detta vetenskapliga projekt som har mängder av deltagare världen runt.
- På måndagarna börjar jag redan vid tretiden på morgonen. Då är jag uppkopplad på en konferens där teamet går igenom veckans arbete.
Thomas har varit intresserade av astronomi ända sedan barnsben. När andra grabbar spelade fotboll eller hockey valde han att utforska stjärnhimlen.
- Varför ser jag stjärnbilden Orion bara på vintern, kom jag ihåg att jag funderade över.
Intresset vidtog och Thomas lärde sig mer och mer om planeterna och universum.
- Den guldring du bär är aska från en supernova, en exploderande stjärna. I princip allt utom väte och helium kommer från döda stjärnor, förklarar Thomas.
När han blev arbetslös förra våren fick han tid över för att odla sitt stora intresse. Men nu var det andra tider än under hans barndom.
- Med hjälp av datorer och internet upptäckte jag att man som vanlig medborgare och ett genuint vetenskapligt intresse kan medverka och hjälpa forskare med deras arbete och förbättra vår kollektiva förståelse av världen.
Med utmärkta natthimlar med Hjorted som bas började han bidra med små datapunkter om variabla stjärnor, alltså stjärnor vars ljusstyrka varierar över tiden. Framför datorn tittade han på diagram och hjälpte till att leta planeter genom NASA:s Keplerprogram, och hittade så småningom fram till det forskningsprojekt han nu deltar aktivt i. Hans tidigare arbeten har gett stora kunskaper i fotografi och bildhantering, något som bidrog till han fick förtroende från forskargruppen i USA.
-Givetvis skulle jag vilja ha ett eget teleskop, men de är alldeles för dyra. Jag får nöja mig med att studera bilder på datorn.