Han ger nytt liv den gamla smedjan vid Jansbo
Det lilla röda tegelhuset vid Jansbo på E 22 går mot en ny vår. Inte sedan smeden Folke Israelsson gjorde sitt sista smide på 1970-talet har det funnits något verksamhet. Nu återupplivar den nya ägaren Gösta Nilsson den gamla smedjan.
Ordning och reda. Smedens handverktyg hänger på plats precis som de gjorde när smedjan bommades igen.
Foto:
- Det är så trevligt att folk har sådant stort intresse av att se det fallfärdiga huset rustas upp. Många stannar till vid vägen och följer arbetet men det finns också de personer som kan smedjans historia. Det uppskattar jag för än så länge har mina efterforskningar inte gett så mycket längre bakåt än till den förra ägaren, berättar Gösta Nilsson.
Han står vid smidesstädet och hamrar. Någon eld i härden behövs inte i dag. Men när han köpte smedjan i februari så räckte det inte med att arbeta sig varm.
- Nej, då var det skönt att få sitta ner och gotta sig i atmosfären i smedjan, som står i precis samma skick som när den bommades igen för drygt 30 år sedan, säger Gösta och ler där han befinner sig mitt i all bråte.
Den gamla drömmen om att äga en smedja har han haft så länge han kan minnas. Att smida ligger honom varmt om hjärtat och har i unga år haft arbete som smed. Det blev inte smedsyrket utan ingenjör med eget företag och produktion av mekaniska arbeten. Här deltog han i det produktiva jobbet på verkstadsgolvet tills pensionen.
Han har letat i tre år för att hitta en stor tomt för att själv kunna bygga en smedja. Nu hade han turen att få köpa denna med full utrustning av maskiner och verktyg. Tomten på 1 500 kvadratmeter kommer till pass för en annan dröm som han haft länge. Ett garage för sina veteranbilar. De stora projekten kommer 78-årige Gösta att få på plats i snar framtid.
- Kom tillbaka om sex månader, så får du nog en överraskning, säger han skrattande.
Den förra smeden Folke Israelsson som nu är avliden hade sin verksamhet in på 1970-talet. Alla hans verktyg hänger på plats och maskinerna står i gott skick väl bevarade.
- Jag har haft igång både svarv, borr- och slipmaskin, de fungerar utmärkt. Vid röjningen har jag funnit många gamla saker, som dessa mjölkskopor och smörkärna som användes för länge sedan. Dessutom finns smedens verktyg här för att sko hästar. Kanske något för mig att ta vid, skojar Gösta.
Gösta myser när han går visar runt och berättar om sina planer för smedjan. Den gamla bälgen har Gösta smort in med läderolja för att senare kunna tas i bruk. Senaste renoveringen av smedjan blev gjort på 1950-talet och då sattes järngaller för fönstren.
Det var det första arbetet för Gösta att byta ut 46 sönderslagna rutor i huset som har 60 sammanlagt. En ny kåpa till härden har Gösta fått tillverka då inte fanns någon.
- Jag är mån om att behålla samma stil så mycket det går, säger Gösta ute på gårdsplanen där han håller på med att reparera taket. De gamla takstolarna var helt genomruttna.
Detta förlänger han för att kunna förvara stenkol under tak, så några avvikelser gör han för att också få huset rationellt. Tegelstenen behöver bytas ut lite här och var liksom en putsning av skorstenen.
- Visst är det mycket jobb, men jag njuter varje dag jag är här och jobbar. Nu när vårsolen smält undan snön på tomten så har jag funnit gamla byggfundament som tillhört gamla tider, säger Gösta småmysande.
Smedjan som är en gammal kultur har väckt intresse mer än för Gösta och hembygdsföreningar. På några PRO-föreningar i norra Sverige har smideskurser startat för att ta tillvara kunskapen.
- Det skulle vara trevligt om PRO i Västervik eller föreningarna i övriga kommunen blev intresserade. Det gäller ju att smida medan järnet är varmt, säger Gösta förhoppningsfullt.
Så jobbar vi med nyheter