Han byggde modell av ett svunnet Överum

Med den här ritningen och kartan som utgång började Lennart Adolfsson bygga en modell i skala 1:100 av kolhuset, masugnen, rostugnen, blåshuset och en massa andra saker. Det här bygget börjande han med i slutet av 2005.
- Den egentliga utgången var den gamla kartan jag hittade och som var daterad från tiden 1875-1880 som jag började forska runt dessa byggnader.
Där framgick bland annat att masugnen var från början av 1800-talet och där den sedermera revs 1914. Hela gjuteridelen vid bruket är egentligen samtida. Bland annat det stora kolhuset som byggdes 1825. Det byggdes om 1864 och sedan revs 1970. I det stora kolhuset kunde man lagra upp till 6 000 kubikmeter träkol, vilken transporterades på vinter och vår från kontrakterade markägare i närområdet av Överum.

Ibland kunde det vara kilometerlånga köer med hästar och den kolfora man hade efter hästarna.
- Att det gick åt en hel del träkol kan man förstå då det behövdes hela fyra ton träkol för att få fram ett ton smidet järn, berättar Lennart Adolfsson, samtidigt som han visar sina modeller av hästar, människor och hus på modellbygget.
Det blev en hel del träkol då man också får veta att man tog fram dryga 250 ton järn per år i mitten på 1800-talet vid Överums Bruk.
Efter 1890 drogs även järnvägen in och då kunde man ta in kol från andra och lite längre håll.

Vidare berättar och visar Lennart Adolfsson hur hela hanteringen gick till med järnmalmen, träkolet och hur man tag fram det järn som sedan användes för att smida plogar och andra produkter vid bruket.
Han berättar också hur man i vissa lägen jobbade fyra-timmars skift i två lag.
- De som jobbade i de här skiftlagen fick inte lämna området utan de bodde i Labbit dit anhöriga fick komma med mat och andra förnödenheter. Att jobba på det här sättet kunde vara upp till 15-16 veckor åt gången, allt för att hålla det hela igång.
Lennart Adolfsson berättar också om hur det hela drevs av vattenkraft och där alla vattenhjul även finns med i modellen, som i mångt och mycket är motordrivet.

På modellen finns också Spångbergs verkstad, vilken är från 1850-talet. Även en liten modell av Spångberg själv finns med där han ses överlämna en ritning till någon arbetare på bruket.

Nämnde Spångberg var den som konstruerade den första seriebyggda hästplogen vid bruket, men det var också han som ritade en hel del andra maskiner från 1850-1880. Spångberg själv gick ur tiden 1890.
Modellen som Lennart Adolfsson jobbat med har han byggt hemma i källaren på sin villa och det under ett drygt år.
-- Ibland har det blivit flera timmar i sträck, vid andra tillfällen bara en kort stund, säger Lennart Adolfsson.
- Modellen blir ju aldrig riktigt färdig, då man gärna vill komplettera med både det ena och det andra, men inom kort är det meningen att jag ska ta ner den till vårt museum vid Hammarsmedjan där det tidigare finns en annan modell över närområdet till Överums Bruk och där besökarna nu kommer att få ytterligare information hur det var vid Överums Bruk förr i tiden, säger Lennart Adolfsson till slut.