Hampa odlades i Odensvi på 40-talet

Den trivdes bäst på mossmarker där den var en utmärkt gröda för att hålla ogräset borta. Den skördades sist av alla grödor på hösten och togs av med en så kallad stavhaspelbindare. Hampaknippena bands till kärvar som sattes upp i rökar för att torkas. Dessa buntades sedan ihop och kördes in på logen för förvaring. Senare på vintern kördes buntarna till Gamleby där de lastades på tågvagnar för vidare transport till fabriken i Värmbol i Katrineholm där fibrerna bereddes bland annat till rep.

I Sverige, där hampan förr odlades till husbehov för tillverkning av säckar, rep och fiskeredskap, upphörde det mesta av odlingen i början av 1900-talet. Den utkonkurrerades av importerade exotiska fiberslag och senare av lättillgängliga och billiga oljeprodukter.
Behovet av inhemsk produktion av fibrer och olja under andra världskriget gjorde att odlingen då återupptogs med hjälp av statligt stöd. Mellan 1942 och 1952 odlades hampa på cirka 2000 hektar per år, fördelade på hälften på Gotland och hälften på fastlandet. Genom nedläggningen av hampberedningsfabriken i Värmbol utanför Katrineholm 1952 begränsades odlingen till Gotland. 1970 totalförbjöds all odling av hampa i Sverige. Orsaken var risken för bruk av den hampa som har narkotiska egenskaper, förbudet drabbade också den så kallade industrihampan.

Hampa odlades i Odensvi på 40-talet

En gård i vår kommun där odlingen av hampa finns dokumenterad är Ogestad i Odensvi. Där odlades hampa under slutet av 1940-talet.