Hämma inte nyfikenheten

Inkomstprövningen för studielånedelen avskaffas helt. Och fribeloppet, den summa man som student får tjäna på extraknäck utan att studiebidraget dras in, höjs rejält till 136 000 kronor per år. Det är regeringens studiesociala kommitté som hörsammar ett tidlöst önskemål från de alltjämt medellösa studenternas sida: mer pengar i plånboken - gärna så att det räcker till annat än studentlivets nödtorft, nudlar och öl.Den glada nyheten kommer dock med en bitter eftersmak: kommittén vill sänka den generella studiemedelsberättigande tiden från sex till fyra års heltidsstudier. Ytterligare studiemedel måste man göra sig förtjänt av: En kandidatexamen berättigar till ytterligare två års studiemedel. Det gör också 180 godkända högskolepoäng på en examen som omfattar lägst 210 högskolepoäng.Syftet är gott. Svenska studenter dröjer kvar länge på universitetet. Förmodligen både sölas det och festas alldeles för mycket. Får kommittén sin vilja igenom får studenten själv finansiera sitt uppehåll i en termin eller så, skulle man skriva underkänt på några tentor. Speciellt om ett års studiestöd gick åt för att finansiera språkstudier i utlandet.Att många studenter gärna arbetar lite vid sidan av studierna är väl känt. Sommarvikariat och något extrajobb då och då ger nyttiga erfarenheter och en fot in på arbetsmarknaden. Att delta i studentlivet, med allt vad det innebär av föreningsverksamhet, socialt engagemang och studentikosa upptåg, hör också till universitetstiden. Här knyts värdefulla kontakter som man ofta har användning för senare i livet. Med detta sagt bör universitetstiden förstås huvudsakligen ägnas åt studier. Att den parlamentariska kommittén föreslår en fribeloppsgräns som medger en avlönad halvtidstjänst vid sidan om studierna ger en fingervisning om att många studenter har alldeles för mycket tid över till annat. Att man samtidigt ställer högre krav på att studenterna avslutar sina studier i tid visar på ett stort förtroende för den enskilde. Var och en får själv disponera sin tid, utan statliga pekpinnar. Här skiljer sig förstås utbildningarna åt. Läser man till civilingenjör eller läkare har man i regel fullt upp med studierna. Siktar man däremot på en examen i eftersatta ämnen som historia eller litteratur räcker det ofta att tillbringa några timmar i veckan på universitetet. Och den i och för sig omfattande litteraturlistan kan man bläddra sig igenom på kvällar och helger. Här finns alltså behov av en rejäl uppryckning.Problemet med kommitténs förslag är ett annat. Det är värdefullt om studenter som siktar på till exempel en civilekonomexamen breddar sin kunskap med någon kurs i filosofi, sociologi eller historia. Krav på snabb examen riskerar att hämma nyfikenheten.

Hämma inte nyfikenheten

Studiemedlet höjs med fyra hundra kronor i månaden, med möjlighet till ytterligare tillägg för studenter som läser på orter med extra höga boendekostnader.