Samfällighetens vatten innehöll så pass höga halter av klorid att det inte borde konsumeras långvarigt.
Ett par fastighetsägare i den kustnära byn ansökte om att få borra varsin egen brunn.
Den ena fastighetsägaren menar att hanteringen av den gemensamma brunnen brustit i flera år.
Droppen som fick bägaren att rinna över var när höga halter av bland annat salt, mangan och klorid uppmättes, efter en läcka. Läckan i sin tur tog tid att upptäcka, då den skett i en sommarstuga.
Vattnet hade då så höga halter av klorid att det inte borde konsumeras långvarigt, och att det riskerade att skada hushållsmaskiner och rörinstallationer.
Trots att kvalitén på vattnet blivit bättre sedan dess vill fastighetsägarna ha egna brunnar.
Dels finns bara ett fåtal fastboende på platsen, dels har inte samfälligheten tillräcklig kunskap för att sköta brunnen, menar en fastighetsägare.
Miljö- och byggnadsnämnden anser dock att nya brunnar kan förhindra framtida nya grundvattentäkter eller avloppsledningar på platsen.
Nämnden anser inte heller att det finns ett behov av egna brunnar, eftersom fastigheterna är anslutna till den gemensamma brunnen.
Vad ska man göra om samfälligheten inte levererar vatten av godtagbar kvalitet?
– Det är svårt att säga. I det här fallet visar provtagningen att det går åt rätt håll, och "plan B" i samfälligheten är att borra en ny brunn som alla fastigheter har nytta av. Riskerna ökar ju fler som borrar sin egen brunn, säger nämndens ordförande Marie Stenmark (M).
En enig miljö- och byggnadsnämnd beslutar därför att fastighetsägarna inte får borra egna brunnar.