- Vi var alla rätt så trötta på all uppståndelse och alla journalister som ville hit, säger Signhild.
Hon har hunnit bli 79 år och bor fortfarande kvar i Västansjö, Dalhem. Vi tar bilen och kör mot Tyllinge någon mil norrut mot östgötagränsen. Landskapet är oerhört vackert, Tjustnaturen i sin prydno, med berg och dalar och många vattendrag. Det här är Signhilds hemmamarker ända sedan 1955 då hon kom hit för att bli lärare i Dalhem, som då hade egen skola. Precis som så många andra byar runt om på landsbygden.
Hon tar snabbt ifrån mig illusionen om en levande landsbygd. Hon pekar runt bland husen längs vägen. Hon vet det mesta om husens ägare, eller snarare tidigare ägare.
- Väldigt många hus där det tidigare fanns elever i min skola står tomma. Eller också har husen blivit sommarställen. Där nere, säger Signhild och pekar på en liten skogsväg, där bor tyskar, men det är knappast någon här som sett dem.
Så rullar vi in mot gamla skolan i Tyllinge, som i dag är privatbostad.
- Här har jag inte varit sedan 1984 då skolan las ner, säger Signhild, och begrundar sin gamla arbetsplats under många år.
Vid sidan om skolan ligger gamla vaktmästarbostaden, som också är privat.
- Tänk att vi lagade egen mat här på skolan, trots så få elever.
1967 började hon som lärare i Tyllinge, en skola som byggdes 1929. Skolan hade bara ett klassrum, så eleverna i fyran och uppåt fick resa till Överum. Det blev naturligt att hon undervisade alla elever i klass 1 till 3. Oftast en kull på 6-8 elever
Efter hand började elevunderlaget svikta än mer och då kom diskussion om att lägga ner. Hasselö skola låg också på fallrepet, och det blev en ganska tuff diskussionen vilken skola som skulle räddas kvar. Med en rösts övervikt räddades Tyllinge den gången. Men några år senare var sagan om den idylliska skolan definitivt slut. Signhild fick börja på skolan i Överum.
Hon har noga följt utvecklingen inom skolområdet även efter pensioneringen, och hon tycker att kommunen gått lite väl hårt fram vid de senaste besluten om skolnedläggningar.
- Totebo tycker jag borde ha haft en rimlig chans att fortsätta med en bra undervisning. Där finns ju fortfarande en stor industri och en affär. Det är inte bara en klyscha att skolan är viktigt för bygden. Hur många gånger har jag inte hört föräldrar som vill flytta ut på landsbygden fråga om det finns skola och affär.
Signhild är inte särskilt optimistisk när det gäller en positiv utveckling på landsbygden.
- Det behövs företag och sysselsättning. Jag har sett alltför många unga försvinna. Av de barn som föddes på 60-talet och gick i min skola är det bara ett fåtal som är kvar i bygden.