Ha rätt utrustning på isen

För kallt att spela fotboll. För kallt att bada. För kallt att cykla. Men alldeles lagom temperatur för att åka skridskor! På vintern är det perfekt att plocka fram skridskorna och ge sig ut på hal is. Åker man på en spolad isbana måste man visserligen ha hjälm på sig, men man behöver inte vara rädd att plurra. Det är ju mark under.
Ska man åka på en sjö måste man vara lite bättre förberedd. Även mitt i kallaste vintern kan isen faktiskt vara tunn på vissa ställen. Och det är ju alldeles för kallt för att bada nu!
- Skulle man ändå plurra är det viktigt att man har rätt utrustning. Ett par isdubbar är allra viktigast, säger Lars Hjertson, skridskoledare på Friluftsfrämjandet i Uppsala.
Om man trillar i en vak är det nämligen väldigt svårt att ta sig upp ur vaken med bara vantar på händerna. Det är helt enkelt för halt. Innan man ger sig ut kan man lägga sig på isen och prova att dra sig fram med vantar. Det går nästan inte.
På de flesta isdubbar finns också en visselpipa. Den kan vara bra att använda istället för att ropa på hjälp. Men man ska tänka på att visselpipan inte får vara av metall. Det blir alldeles för kallt och alla som slickat på en lyktstolpe när det är kallt ute vet ju att man fastnar och får ont i tungan när man ska ta sig loss.

Den som ska ut och åka skridskor på en sjö ska också ha med sig en ryggsäck med matsäck och ett ombyte av torra kläder.
- Kläderna ska packas i plastpåsar som man knyter ihop ordentligt. Då blir kläderna inte blöta om man skulle plurra och dessutom fungerar luften i plastpåsarna som en flytväst, säger Lars Hjertson.
Ryggsäcken måste ha en rem som man spänner fast runt midjan och mellan benen, precis som flytvästar har. Annars kan det hända att ryggsäcken flyter, medan man själv sjunker.
Om man skulle trilla i en vak kan det också vara bra att någon har en livlina att kasta fram till vaken så att den som plurrat kan ta sig upp. Minst två i en grupp ska ha en livlina så att man inte är helt utan om den som plurrar har den enda livlinan.

Bra utrustning är viktigt när man ska åka skridskor på sjöar. Men det är också bra att lära sig lite om var isen kan vara svag. Vet man det kan man ju undvika de svaga ställena.
- Där vatten rör sig brukar isarna vara svaga. Därför ska man till exempel vara försiktig vid platser där bäckar rinner ut i en sjö, säger Lars Hjertson.
Samma sak gäller vid trånga sund, för där strömmar vattnet nästan alltid lite snabbare. Dessutom är isen ofta tunnare under broar och nära bryggor eller träd som sticker ut från stranden. Och på platser mitt i sjön där det finns grund kan isen också vara svagare.
- Om man tittar på en karta kan man ofta se sådant som bäckar, broar, trånga sund och grund. Då vet man vilka platser man ska vara försiktig vid, säger Lars Hjertson.
Men det kan också finnas sprickor mitt i isen som aldrig syns på någon karta. Sprickorna kallas råkar och bildas av att isen rör på sig. Ofta bildas råkar på ungefär samma platser varje år, så om man åker på samma sjö ofta kan man lära sig var det gäller att se upp.
- Ibland är det svårt at ta sig över en råk, eftersom isen runt sprickan också är tunn. Då kan det vara bättre att åka ända in till land och passera råken där.
Det händer också att vinden gör att det uppstår tunna partier i isen. Det brukar kallas vindbrunnar. Dem får man helt enkelt hålla ögonen öppna efter, för de kan finnas på olika platser under olika år.

Ha rätt utrustning på isen

Det är härligt att susa fram på långfärdsskridskor på en frusen sjö. Men innan man ger sig ut på hal is kan det vara bra att lära sig lite om hur isen fungerar. Och hur man ska göra om man trots allt skulle plurra.