Förskolan måste justera sin organisation, men exakt vad det innebär i antal tjänster är än så länge oklart.
När barn- och utbildningsnämnden nyligen godkände förvaltningens delårsrapport för augusti och ekonomirapport för september, hade några siffror i prognosen förändrats jämfört med tidigare.
Prognosen visar fortfarande på en avvikelse från budget med fem miljoner kronor. Men då det i juli enbart var förskolan och grundskolan som stod för det beräknade underskottet, gör nu även gymnasiet det.
Det beror på att de interkommunala kostnaderna, det vill säga de kostnader som kommunen har för elever som läser sin utbildning i en annan kommun, ligger över budget för våren och även väntas göra det under hösten. Det kan exempelvis handla om naturbruksgymnasier och andra praktiska utbildningar.
– Samtidigt är ju det här utbildningar som behövs och rent samhällsekonomiskt tror vi ändå att det är en vinst, säger nämndens ordförande Andreas Billtorp (M).
Resultatet hittills för perioden är minus 4,5 miljoner kronor, ändå förväntas gymnasiet hålla nere prognosen till minus 1,5 miljoner. Detta då det fortsatt råder restriktioner om inköp och anställningar både på gymnasiet och förvaltningen som helhet.
Förskolan lämnar en prognos på minus 3 miljoner kronor mot budget men hittills i år ligger man redan mer back än så. En del av förklaringen är högre lönekostnader i samband med att barnomsorgen på obekväm arbetstid behövde vara öppen under januari, vilket det inte fanns budget för. Men främst handlar underskottet om att flera förskoleenheter går back. Detta då barnantalet blir lägre men organisationerna inte anpassats efter det. Därför väntas förvaltningen behöva minska på personalen framöver.
– Med färre barn måste vi anpassa verksamheten mot färre medarbetare, förklarar förvaltningschef Magnus Bengtsson.
Någon specifik förskola som ska få mindre resurser, kan han inte peka ut.
– Det är utspritt på flera delar av kommunen. Vi har de förskolor vi har och måste anpassa antalet medarbetare efter antalet barn. Det hänger ihop med att vi över tid fått färre barn i förskoleåldern i takt med en minskning av antalet födda barn. Något som skett i hela landet.
Elever som läser sin utbildning i annan kommun än hemkommunen är en hög, men samhällsekonomiskt försvarbar, kostnad, tycker politikerna.
Även grundskolan går mot ett stort underskott, på 3,5 miljoner kronor jämfört med budget. Detta trots att resultatet hittills i år ligger på plus. I rapporten förklaras detta med att budgeten för kost och skolskjuts är periodiserad på tolv månader trots att verksamheten är stängd i juli och halva augusti. Resultatet påverkas också positivt av att förvaltningen fått mer statsbidrag än beräknat från Migrationsverket och Skolverket.
Även inom grundskolan pågår ett arbete med att justera ner organisationerna för att komma närmare budget, då löneläget fortfarande är högre än vad som var planerat i budget.
På vilket vis påverkar utköpet av nuvarande grundskolechefen prognosen?
– Det är för tidigt att säga. Det beror på vilket sätt vi löser det tillförordnade ansvaret, det blir avgörande för kostnaderna. Men det är en kostnad som ligger längre fram och inte påverkar den här delårsrapporten, säger Magnus Bengtsson.
Även nämndens politiker är försiktiga i sina kommentarer till detta.
– Man är ju alltid orolig för ekonomin. Men just kring det aktuella fallet har jag inte insikten kring hur det kommer att påverka. Vi får helt enkelt avvakta och se var den posten hamnar, säger nämndens ordförande Andreas Billtorp (M).
Nämndens andra vice ordförande, Klara Björkum (S), håller med.
– Det är klart att jag är bekymrad över ekonomin och att det inte finns tillräckligt med pengar för barn- och utbildningsförvaltningen. Men när det gäller personalfrågor kan jag inte uttala mig, hur detta regleras är förvaltningens uppdrag.
Att det prognostiserade underskottet, trots de negativa avvikelserna, inte väntas bli högre än vad som tidigare sagts beror främst på en positiv prognos för förvaltningens övergripande verksamhet. En stor del av överskottet på 1,5 miljoner kronor finns på den centralt placerade IT-budgeten och handlar om att anpassningen för digitala nationella prov inte har behövt nyttjas till fullo, samt återhållsamhet kring inköp av hårdvara.