Gymnasieförslag skapar frågor
Förslaget att göra Västerviks gymnasium till en friskola väcker en rad frågetecken hos personalen. Nu efterlyser många anställda mer information om vad den föreslagna förändringen verkligen innebär.
Har frågor. Läraren Anders Peter vill veta hur friskoleförslaget påverkar de anställda och vad som händer med anställningstrygghet och arbetstider.
Foto:
- Det var som en blixt från en klar himmel. Ingen var nog förberedd på det här, säger Mattias Darlin, lärare i svenska och samhällskunskap på skolan.
Och han är långt ifrån ensam om att ha blivit tagen på sängen av beskedet. Ingen av de lärare som VT talar med visste om att planerna fanns.
Nu efterlyser många mer information om vad idéerna får för konsekvenser för de anställda.
- Det man vill veta är hur det här påverkar oss som jobbar här. Inget har sagts om till exempel arbetstider eller anställningstryggheten, säger läraren Anders Peter.
Han får medhåll av kollegan Mats Ferner.
- Det finns ju positiva och negativa saker med förslaget och för att vi i personalen ska kunna ta ställning är det viktigt att vi vet vad som gäller.
Det var för knapp tre veckor sedan som Staffan Erlandsson och Christina Bäckström presenterade sitt förslag. Tanken är att göra Västerviks gymnasium till ett aktiebolag och därmed bilda en av Sveriges största friskolor. Fördelarna är många anser duon och har tidigare nämnt kortare beslutsvägar, större inflytande för personalen och en möjlighet att planera på längre sikt som punkter som talar för idén.
Att personalen nu har frågor och funderingar har Staffan Erlandsson förståelse för. Men någon ytterligare information lär trots det inte presenteras i dagsläget.
- Vi jobbar inte med frågan längre. Vi har presenterat en idé och nu är det upp till politikerna att ta ställning. Först därefter kan man gå in på detaljfrågor, säger Staffan Erlandsson.
Även facket har synpunkter på den presenterade planen. På Lärarförbundet har frågan ännu inte varit uppe till diskussion, men på Lärarnas Riksförbund säger den lokala ordföranden Roger Sevedstam att det finns frågetecken kring förslaget.
Bland annat vill förbundet veta vad det innebär för en kommun att inte längre ha en kommunal gymnasieskola.
- I en kommunal gymnasieskola har politiker en helt annan insyn än i en friskola. Det vi vill veta är bland annat vad som händer med gymnasieprogram som inte är ekonomiska, säger Roger Sevedstam.
Så jobbar vi med nyheter