I det sista fallet är Gunnebo inte överens med skattemyndigheten, som menar att räntan på 15 procent inte är marknadsanpassad.
- Nej, vi kommer att driva detta vidare, vi anser att det finns starka skäl för de bedömningar vi har gjort, säger Johan Jervehed, informationsdirektör på Gunnebo Industrier.
Skatteverket anser att bolaget dragit av dryg 14 miljoner kronor för mycket i räntor.
Det var i augusti 2008 som riskkapitalbolaget Segulah förvärvade Gunnebo Industrier för 1,67 miljarder kronor genom att etablera ett så kallat budbolag, Gunnebo Industrier Holding AB. Köpet finansierades delvis med lån från Nordea på 557 miljoner, samt från ägarna Segulah med 577 miljoner kronor. Räntan på ägarlånet var 15 procent, en ränta som enligt Skatteverket inte var marknadsanpassad och är avsevärt högre än Nordeas.
Bolaget är av motsatt uppfattning och har redogjort för sina skäl i skrivelser till Skatteverket. Där redogör man också för den finansiella rekonstruktion som man tvingades göra på grund av finanskrisen och det faktum att företaget hamnat på obestånd. En uppgörelse med Nordea innebar att bolaget lättade på kraven och tillät amorteringsfrihet i tre år. Samtidigt omvandlades lånen från Segulah till ett aktieägartillskott.
Gunnebo har hela tiden hävdat att räntenivåerna inte har påverkats av att bolagen ingick i samma koncern. Skatteverket menar att Segulah som ägare har haft full kontroll över de aktuella bolagen efter förvärvet och att dessa omständigheter har stor betydelse för bedömningen av vilken räntenivå som är relevant i ärendet. Skatteverket delar inte bolagets bedömning att man bortse från att långivarna samtidigt är ägare.
I beslutet om upptaxering med 21 miljoner kronor har Gunnebo i princip inget att invända. Beloppet avser flera poster, bland annat att man dragit av för hög avskrivning på byggnader, samt för handel med så kallade derivat.
- Vi är inte oeniga med skatteverket i den delen. Vi har olika syn på periodiseringen, vilket år som kapitalvinsten ska belastas. Så vi ser det egentligen inte som en upptaxering, säger Johan Jervehed.
Av korrespondensen med Skatteverket framgår alltså att Gunnebo Industrier med koncernbolagen i Europa och USA hade större ekonomiska problem på grund av finanskrisen än som kanske varit känt. Företaget hamnade på obestånd, även om ledningen aldrig tyckt att företaget varit illa ute.
-Finanskrisen medförde en dramatisk nedgång då vi var tvungna att se över hela den finansiella strukturen. I grunden fanns en sund och bra verksamhet och en stark ägare. Vi var aldrig oroliga och det tog heller inte så lång tid att få ordning på ekonomin, säger Johan Jervehed.