Gråbo utrotas i allergiprojekt
Allergiker skulle kunna leva besvärsfria i juli och augusti.
- Om vi inte får ett enda gråbopollen så har vi ju lyckats, säger Clearry Ruisla från Astma- och allergiföreningen i Västervik. Foto: Magnus Glans
Foto:
- Vi ska se vad vi får för effekt om vi gråbosanerar Västervik och jämföra med en annan närstående kommun, säger folkhälsosamordnaren Leif Svensson.
Det är viktigt att jämföra med en näraliggande kommun eftersom studien är beroende av likartade väderförhållanden.
För studien behövs fem-tio personer i kommunen och lika många i en referensgrupp.
- Vi vill efterlysa allergiker och dem som har gråbo på sin tomt eller känner till bestånd så att vi kan skicka ut saneringspatrullen, säger Leif Svensson.
Utrotningen av gråbo ska utföras av kommunens sommarfixare. Från och med måndag kommer två-tre gymnasieungdomar att åka runt i kommunen efter tips från kommuninvånare om växtplatser. De kommer att rycka upp eller hugga av gråboplantorna innan de gått i blom.
Studien är möjlig eftersom gråbo har pollen som är tungt och därför inte blåser långa sträckor. Den gråbo som växer i Gamleby stör inte dem som bor i Västervik och vice versa. Mängden pollen i luften kommer att mätas av Lillian Elfstrand på Västerviks sjukhus som också ska göra jämförelser med tidigare år.
- Om vi inte får ett enda gråbopollen så har vi ju lyckats, säger Clearry Ruisla från Astma- och allergiföreningen i Västervik.
Förutom sommarfixarna kommer också kommunens fastighetsskötare att göra sitt till för utrotningen av gråbo.
- Jag tror på det här hundra procent, säger Clearry Ruisla.
- Jag har sett skillnad där jag bor sedan jag pratade med fastighetsskötarna. De slog alla gråbo förra året och där är det inte lika mycket.
Hoppet är alltså gott om att studien ska ge resultat.
- Om Västerviksstudien visar att det lönar sig att utrota gråbo skulle det här kunna leda till att någon nappar på det och forskar vidare, säger Leif Svensson.
Fotnot: De allergiker som är intresserade av att delta i studien och personer som känner till stora bestånd av gråbo kan höra av sig till Inga-Lill Karlsson på medborgarservicekontoret. Ring 88880 eller skicka e-post till inga-lill.karlsson@vastervik.se.
FAKTA n Gråbo
Gråbo (artemisia vulgaris) tillhör familjen korgblommiga växter och är den vanligaste växten inom malörtssläktet. Den blir 1-1,5 meter hög och blommar från början av juli och under resten av sommaren. En enda gråboplanta kan bilda upp till 50000 blommor. Pollenet sprids inte så långt, men i närheten av blommande plantor kan pollenkoncentrationen bli hög.
Personer som är allergiska reagerar ofta också på ett flertal andra ämnen, så kallad korsreaktion. De som är allergiska mot gråbo kan reagera för selleri, morot, paprika, persilja, koriander, vitlök, fänkål, anis, kummin, curry, pepparmynta, kamomill, malört, solrosolja, palsternacka, dragon, libbsticka, dill, körvel och senap.
Gråboallergikern bör akta sig för andra korgblommiga växter som prästkrage, maskros, tussilago, astrar och tagetes och särskilt frö andra malörtssläktingar. Allergiska reaktioner kan också utlösas av honung.
Gråbo (artemisia vulgaris) tillhör familjen korgblommiga växter och är den vanligaste växten inom malörtssläktet. Den blir 1-1,5 meter hög och blommar från början av juli och under resten av sommaren. En enda gråboplanta kan bilda upp till 50000 blommor. Pollenet sprids inte så långt, men i närheten av blommande plantor kan pollenkoncentrationen bli hög.
Personer som är allergiska reagerar ofta också på ett flertal andra ämnen, så kallad korsreaktion. De som är allergiska mot gråbo kan reagera för selleri, morot, paprika, persilja, koriander, vitlök, fänkål, anis, kummin, curry, pepparmynta, kamomill, malört, solrosolja, palsternacka, dragon, libbsticka, dill, körvel och senap.
Gråboallergikern bör akta sig för andra korgblommiga växter som prästkrage, maskros, tussilago, astrar och tagetes och särskilt frö andra malörtssläktingar. Allergiska reaktioner kan också utlösas av honung.
Så jobbar vi med nyheter