Gerd gläds åt att få bo på servicehem

- Jag orkade inte bo kvar i eget boende, säger Gerd Johansson. Det var i slutet av förra året som jag fick komma hit efter en tid på lasarettet. Sedan var det inte alls självklart att jag skulle få stanna. Jag brukar inte bli upprörd, men vid min höga ålder tycker jag att jag måste få bestämma över mitt boende. I mitten av februari fick jag besked om en permanent plats och det var väldigt skönt.- Ända från första dagen här på Erneborg har jag varit positivt inställd. Här får jag allt jag behöver. Jag har ett eget rum med mina möbler och saker. Det finns toalett och dusch på rummet och det är bara några steg ut till matsalen där jag och 14 andra äter våra måltider.Utsikten från Gerd Johanssons fönster passar henne precis. Där finns en skogsdunge, ett stycke gräsmatta med ett körsbärsträd som snart slår ut i blom och intill står ett äppelträd blommar kort därpå.- Det känns riktigt bra att titta ut genom fönstret. Jag har alltid tyckt om att vara nära naturen. I många år stickade Gerd Johansson koftor och vantar till Röda korset. Hela berg av koftor har hon stickat.- Kanske stickade jag lite för mycket, för nu har jag så ont i mina axlar att jag inte kan fortsätta. Men det var så trevligt och så tänkte jag att koftorna kommer att värma en liten kropp någonstans i världen. Nu håller jag mig till korsord när jag inte deltar något av alla arrangemang här på servicehuset eller blir hämtad för att hälsa på något av mina barnbarn i Västervik.

Gerd gläds åt att få bo på servicehem

Gerd Johansson är mycket nöjd över att ha fått en fast plats på servicehuset Erneborg i Gamleby. Det är bara en dryg månad sedan hon fick beskedet.