Genkartläggning får inga omedelbara effekter för MS-sjuka

Det schweiziska bioteknikföretaget Serono meddelade i förra veckan att de lyckats identifiera 80 gener som har betydelse för utvecklingen av MS (multipel skleros). I förra veckan uttryckte sig professor Jan Hillert vid Karolinska sjukhusets neurologiska klinik mycket positivt om framstegen.

- Vi förväntar oss att detta arbete kommer att leda till en kraftigt förbättrad förståelse för sjukdomsmekanismerna vid MS, vilket i sin tur kommer att påskynda utvecklingen av nya och effektivare mediciner mot MS, sade han då i ett pressmeddelande.
Också MS-sjuka i Västervik känner visst hopp.
- I och med det här framsteget kanske man kan hitta en ännu bättre bromsmedicin eller en ännu bättre värkmedicin. Jag tror att det kan bli en förädling av de bromsmediciner som finns för jag har svårt att tänka mig att man kan bygga upp nya nervceller, säger Thomas Waldenståhl.

Hans stora förhoppning är att forskningen i framtiden ska leda till att MS-sjuka slipper bli rullstolsburna eller sängliggande och beroende av hjälp.
- Jag hoppas att man kommer så långt att man fortsättningsvis kan klara sig själv. För mig känns det inte bra att människor sitter i rullstol eller blir liggande, jag skulle önska att man kan arbeta och röra sig hyfsat normalt.
- Jag hoppas att det ska finnas en medicin som gör att det stannar upp, säger Ingrid Berglund.
Som det är nu finns inget botemedel mot MS, bara bromsmediciner och de kan inte heller bromsa sjukdomsförloppet totalt utan bara fördröja det.
- Jag får ingen behandling förutom bromsmedicin. Resten får jag bestämma själv, säger Ingrid Berglund som bland annat ägnar sig åt gymnastik anpassad för MS-sjuka och handikappridning.
En effekt, förutom bättre utgångsläge för läkemedelsforskningen, är att diagnosen av MS kan underlättas. Då det är känt vilka gener som ligger bakom MS skulle alla kunna få veta om de har anlag för sjukdomen.

Både Ingrid Berglund och Thomas Waldenståhl fick sina diagnoser i slutet av 1990-talet.
- Jag fick min diagnos 1998, men jag började söka hos läkare 1985, berättar Ingrid Berglund.
- Det är en väldigt lång process, konstaterar Thomas Waldenståhl.
- Men sedan de fick den här magnetröntgen kan de säga direkt hur det är, säger Ingrid Berglund.

Agata Wachowiak, neurolog på medicinkliniken i Västervik, tror inte att identifieringen av de 80 generna kommer att få någon direkt betydelse för patienterna.
- Jag tror att det är ett stort steg framåt för genforskningen, men tyvärr betyder det inte så mycket för behandlingen. Jag tycker inte att man ska ge för stort hopp nu för MS-patienterna för vi har ingen behandling som bromsar totalt, det vill jag betona, säger hon.
- Om patienterna har en speciell gen som talar om att de har MS betyder det inte att vi kan hjälpa dem på ett bättre sätt, säger hon. Kanske kan vi bota dem i framtiden, men inte nu.
Hon vill inte heller väcka alltför stort hopp när det gäller diagnostiseringen heller.
- Det är förknippat med stora kostnader. Om vi vill diagnostisera alla patienter som har MS blir det dyrt.

Genkartläggning får inga omedelbara effekter för MS-sjuka

Än så länge finns ingen bot, bara bromsmediciner.