Det minnet från pojkåren berättar 85-årige Herbert Hallberg, som jobbat 51 år på bruket. Dasslocket från Hyttan har med största sannolikhet suttit i en av dessa dasslängor, som alla var utrustade just med detta gjutjärnslock tillverkat i Stockholm. Ett av locken finns bevarat och är ett av de många historiskt intressanta föremål som finns i brukmuseet Lilla Gunnebo.
Han har med sig ett flygfoto från början av 30-talet där flera av dasslängorna syns vid sidan om arbetarbostäderna. I den så kallade kasernbyggnaden fanns inte mindre än 44 rum. Dasslängorna på gården blev en mötesplats vare sig man ville det eller inte och de var i bruk ända fram till början av 50-talet då vatten och avlopp började anläggas i samhället.
- Troligen köpte bruket ett stort antal lock till de här längorna. Och ett av dem har hamnat i Hyttan, som då ägdes av bruket, säger Herbert.
Efter VT:s artikel om det unika gjutjärnslocket i går hörde flera läsare av sig. Kopplingen till Gunnebo bruk är en teori som får stöd av Karl-Erik Andersson i Gunnebo. Han berättar bland annat om Sköld Ekström, som med häst körde och tömde latrintunnorna. Han hade släktingar som bodde i Hyttan
Herbert Hallberg berättar om tuffa tider för de som jobbade på bruket. Vatten och avlopp är en självklarhet i dag, men då var det bara att gå ut i kylan och uträtta sina behov.
- Den stora dasslängan hade ingångar både på framsidan och baksidan. När det var riktigt kallt frös locket fast, det alstrades ju värme från tunnorna därunder. Som pojke minns jag att vi fick sätta knäet mot trästolen och bända upp det fastfrusna locket, berättar Herbert.
Lilla Gunnebo vårdas i dag som bruksmuseum. Parstugan uppfördes som bostadshus för två familjer i slutet av 1600. Lilla Gunnebo håller öppet nu på söndag i samband med Turista hemma.