Friggebod eller inte?
Kammarrätten fäller avgörande senare i sommar om husen i Aleglo.
Huset är inte en huvudbyggnad. Det anser miljö- och byggnadsnämnden i Västerviks kommun.
Huvudbyggnad eller inte är den springande punkten i ärendet om friggeboden.
Nu har kammarrättens ledamöter från Jönköping synat både hus och omgivning på plats i Aleglo och haft rättslig förhandling för att kunna fälla ett avgörande. Beslut kommer senare i sommar.
Ärendet gäller en friggebod som Lennart Stenhammar byggde intill ett annat hus. En friggebod behöver man inte bygglov för under förutsättning att det ligger i anslutning till en huvudbyggnad, som kan vara en villa eller ett fritidshus.
- Jag har handlat i god tro, säger Lennart Stenhammar. Jag läste den broschyr som kommunen skickade ut om friggebodar och vilka regler som gäller. Där står inte att det krävs en huvudbyggnad utan att det inte krävs bygglov och hur stor friggeboden får vara.
- Det stämmer inte. I broschyren framgår tydligt att det krävs en huvudbyggnad, säger stadsarkitekt Per Knutsson. Jag gjorde själv den broschyren som gick ut till hushållen när beslutet om friggebodar kom i början av 80-talet.
- Huset är en envåningsbyggnad där jag dragit in elektricitet, jag har kök och övernattar i huset. Det måste man kunna se som ett fritidshus och som en huvudbyggnad, menar Lennart Stenhammar.
Han är företagare och markexploatör i Loftahammar. Detta menar han bör påverka utslaget i kammarrätten:
- Som entreprenör måste jag kunna ha en redskapsbod och förråd till både verktyg, maskiner och bensindunkar i anslutning till exploateringsverksamheten. Det får andra företagare. Därför måste friggeboden kunna tillåtas.
Han äger marken som badhuset står på men marken är inte planlagd. Källviks samfällighet har nyttjanderätt till delar av marken men delen där badhuset står är undantagen från detta.
Ärendet är en gammal historia från 70-talet. Eller snarare 1967. Eller kanske 1893. Det året byggdes en badhytt till Källviks brunn. 1967 kom den gamla badhytten i Lennart Stenhammars ägo, för att bli övernattningsstuga.
Delar av badhytten var riven och Lennart Stenhammar ville bygga till den. Han begärde bygglov för en mindre tillbyggnad. Begäran ställdes till gamla Loftahammars kommun som avslog begäran.
En tillbyggnad gjordes senare och ägaren fick bygglov i efterhand, 1988. Sedan han även byggt friggeboden gjordes en anonym anmälan om svartbygge till kommunen. År 2000 beslutade byggnadsnämnden att boden var att betrakta som svartbygge och en straffavgift på 2660 kronor fastslogs.
Ärendet överklagades till länsrätten och har nu gått vidare till kammarrätten.
Nyligen revs boden och delarna ligger nu under en presenning.
Efter kommunsammanslagningen är det Västerviks byggnadsnämnd, numera miljö- och byggnadsnämnden, som handlagt ärendet.
- I protokollet från Loftahammars kommun anges huset inte som fritidshus utan som badhus. Det är avgörande för ärendet, berättar Per Knutsson. I protokollet från Västerviks byggnadsnämnd står det "tillbyggnad av övernattningsstuga".
- Det måste betecknas som fritidshus och bedömas vara ett fritidshus för att det ska kunna vara en huvudbyggnad. Men anser kammarrätten att badhytten är en huvudbyggnad då är boden också en friggebod, och tillåten.
Så jobbar vi med nyheter