Maths Isacson beskriver landsbygdens historia från produktionslandskapet till dagens upplevelselandskap och mångsysslande lantbruksföretag. Han har bland annat studerat strukturomvandlingar och framtida försörjningsmöjligheter.
Det är mycket som försvunnit, förändrats eller som hittat nya former om man blickar tillbaka på utvecklingstendenser i förhållandet mellan stad och land, menar han.
- Åren kring 1975 var en bra period för landsbygden. Framtidsutsikterna för jordbruket var goda och det blev möjligt för bönderna att skaffa traktorer och maskiner i en helt annan utsträckning än tidigare. Man blev effektivare och kunde på ett helt annat sätt sysselsätta de som fanns på den egna gården.
Men så kom 80-talet med ett stort ifrågasättande av regelsystemet. Jordbruksmarknaden skulle avregleras, vilket också skedde i början av 90-talet.
- I stället fick vi se minskade investeringar och många jordbruk som lades ner. Det var dystert inom jordbrukssektorn.
Sedan kom anslutningen till EU och Sverige gick tillbaka ett reglerat system. Lite tidigare började man ta upp de gamla traditionerna med samverkan. Maskinkostnaden blev allt dyrare, och många bönder försökte nu hitta inkomster utanför jordbruket. Bildandet av Farmartjänst var ett sätt att hjälpa varandra och hålla nere investeringskostnaderna. De som skaffat sig maskiner får också stor roll i att hjälpa till med snöröjning och skötsel av grönområden i staden, som inte klarar sig utan en nära relation till landsbygden.
- Mot slutet av 80-talet ser man också att många börjar bosätta sig på landsbygden en bit utanför storstäderna. Människor kunde köpa billiga gårdar och hästgårdarna började växa upp som svampar ur jorden. Människorna började pendla på ett helt annat sätt.
Gamla jordbruk börjar omvandlas med nya näringar, till exempel kafé, bo på landet, alltså småskalig turism som vänder sig mot stadsborna.
Han tror att det finns hopp för landsbygden, även om det ser dystert ut på många håll i landet. På andra ställen ökar möjligheterna till sysselsättning. Han nämner särskilt det som händer nu inom gruvnäringen.
- Jag brukar tala om mångsyssleri, och detta är inte något nytt på landsbygden. Det har blivit tystare än på 50-talet, men det är en tystnad som döljer aktiviteter av de mest skiftande slag. Det går att leva på landsbygden även i framtiden.
Mycket beror också på omvärlden och den globala marknaden. Vi kan bli mer beroende av lokala råvaror, vilket kan ge lokala odlare och företagare en större chans att överleva.
-Mångsyssleri innehåller en komponent av företagsamhet. Det finns en oerhört stor kunskap bland många som bor och verkar på landet, vilket skulle kunna utnyttjas ännu bättre.