Framtiden kräver bättre kommunikationer

Förbättrade kommunikationer skulle kunna innebära stora skillnader för dem som pendlar och göra arbetsmarknadsregionerna mer integrerade med varandra. En analys som Östergötlands regionförbund Östsam har gjort visar att det framtida behovet av bra kommunikationer ökar.

Bättre tider - fler pendlare. Med kortare restider på Tjustbanan skulle pendlandet underlättas och fler skulle kunna pendla över kommungränsen. Det skulle ge fler möjlighet att arbeta och kanske också leda till att fler som jobbar på annan ort bosätter sig i Västerviks kommun. Foto: Anders Steiner

Bättre tider - fler pendlare. Med kortare restider på Tjustbanan skulle pendlandet underlättas och fler skulle kunna pendla över kommungränsen. Det skulle ge fler möjlighet att arbeta och kanske också leda till att fler som jobbar på annan ort bosätter sig i Västerviks kommun. Foto: Anders Steiner

Foto:

Västervik2005-12-13 00:25
I de mindre kommunerna längs Tjuststråket (Västervik-Linköping) och Stångådalsstråket (Linköping-Kalmar) kommer det i framtiden att finnas en stor andel äldre invånare, i Västervik väntas även befolkningen minska. Antalet arbetstillfällen minskar, vilket vi sett tydligt i Västerviks kommun på senare år.

Trenden visar ändå på att allt fler bosätter sig på landsbygden där det utvecklas boenderegioner. Det innebär att pendlingen ut ökar och den ökade pendlingen ställer i sin tur allt högre krav på kommunikationerna.
I framtiden kommer det att råda brist på arbetskraft inom flera olika områden i samtliga arbetsmarknadsregioner längs stråken och de kommer därför att vara beroende av inpendlande arbetskraft.
Det visar en analys som gjorts av Östsam. Tanken med den rapport som analysen resulterat i är att den ska kunna användas som underlag dels av kommunerna för framtida politiska beslut, delas av Vägverket och Banverket som planeringsunderlag.
- Rapporten pekar åt samma håll som vi påpekat förut, säger Västerviks kommunalråd Harald Hjalmarsson.

En rimlig pendlingstid uppges i undersökningen vara 50 minuter enkel resa, tar det längre tid än så minskar pendlingsbenägenheten drastiskt.
På 50 minuter hinner man i dag inte särskilt långt längs med Tjustbanan eller Stångådalsbanan. En resenär som startar i Linköping hinner till Åtvidaberg längs Tjustbanan och till Kisa längs Stångådalsbanan.
Men med en måttlig standardförbättring på banorna skulle resenären nå betydligt längre: till Gamleby respektive Vimmerby. Med en hög standardförbättring skulle det gå att komma till Västervik respektive Hultsfred på 50 minuter.

En standardhöjning och kortare restider skulle naturligtvis få effekt på den regionala utvecklingen då det blir mycket enklare att pendla och samtidigt bo kvar på det som i studien kallas för ett "perifert läge".
- Jag har inte läst rapporten, så jag ska inte vara så kritisk, men jag känner att man tappat en poäng i det. Vi har aldrig sagt vilka färdmedel det ska vara, men däremot måste man komma ner under den magiska timmen.
Ett komplement till tågen kan till exempel vara snabbussar som går i 160 km/h som går på särskilda vägar där ingen annan får köra, sådant finns nere i Europa, berättar Harald Hjalmarsson. Därmed inte sagt att en satsning på Tjustbanan vore i onödan.
- Det finns en vinst med att investera i Tjustbanan. 9 procent av kommuninvånarna pendlar över komungränsen i dag, jämför vi med andra kommuner är det över 30 procent. Där ser man tydligt att vi har ett väldigt handikapp.
Han är övertygad om att om restiden till Linköping kommer under en timme kommer arbetslösheten i Västerviks kommun att ligga under riksnivån till skillnad från i dag då arbetslösheten i kommunen är högre än i landet.

Bättre vägar är också bra för pendlingen, det märks tydligt efter ombyggnaden av vägen mellan Överum och E22 för några år sedan. Den nya kortare sträckningen har haft en positiv effekt för näringslivet och gjort Gamleby till en serviceort för den norra delen av kommunen. Sambandet mellan Gamleby och Överum har också stärkts.
- Man måste vara vidsynt för det får sådana enorma effekter. Jag påstår att för 1,5 miljarder kommer vi samhällsekonomiskt att tjäna mer än 100 miljoner kronor i form av pendlingskostnader och minskad miljöförstöring. Det finns en relation mellan insats och samhällsvinsten - det framgår inte riktigt tydligt i rapporten att det är kommunicerande kärl.

Med snabbare och bättre kommunikationer kommer inte bara personliga vinster för arbetstagarna utan också vinster för kommunen. Det kommer att bli lättare att studiependla och därmed stiger utbildningsnivån i kommunen, den underlättade arbetspendlingen gör att det blir färre arbetslösa och kommunen kan dra nytta av en allt större kunskapsbank.
Och kommunen kommer att få lägre kostnader för till exempel socialbidrag.
- Det blir mycket bättre och mycket billigare med bättre kommunikationer, säger Harald Hjalmarsson.
Stråkanalysen
I Östsams stråkanalys ingår hur stort resandet är, var kommunikationerna utnyttjas mest, befolkningsutveckling samt vilken utbildningsnivå invånarna längs stråken har. Syftet är att undersöka vilken funktion kommunikationerna har i dag och studien ska kunna ligga till grund för kommande politiska beslut i kommunerna samt vara ett planeringsunderlag för Banverket och Vägverket.
Östsam påpekar i studiens slutord att förbättrade kommunikationer och infrastruktur inte omedelbart leder till förstorande arbetsmarknadsregioner, men att det kommer att förändra pendlingsbenägenheten, valet av färdmedel, öka antalet möjliga arbetsplatser för arbetstagarna och antalet möjliga arbetstagare för arbetsgivarna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om