Malins tips för att inte luras av falska nyheter

I media över hela världen rapporteras det om den fullskaliga invasionen av Ukraina, och det informationskrig som råder med Ryssland. Dygnet runt sprids nyheter, filmklipp och bilder från de krigshärjade områdena. Allt är dock inte sant.

Malin Paré berättar att vi lättare tenderar att dela inlägg som berör oss känslomässigt. I situationen med invasionen av Ukraina blir det extra påtagligt, eftersom många äldre minns tiden innan Sovjetunionens fall 1991 och rädslan som fanns då.

Malin Paré berättar att vi lättare tenderar att dela inlägg som berör oss känslomässigt. I situationen med invasionen av Ukraina blir det extra påtagligt, eftersom många äldre minns tiden innan Sovjetunionens fall 1991 och rädslan som fanns då.

Foto: Victoria Essenholm

Västervik2022-03-06 10:00

Den uppsjö av information som vi matas med kan göra att det svårt för gemene man att orientera sig och hänga med i vad som händer.

Malin Paré är bibliotekarie på Västerviks gymnasium och arbetar med att bland annat utbilda elever i källkritik. I vanliga fall undervisar hon sistaårseleverna i att hitta trovärdiga källor för examensarbetet och den kunskap som hon besitter kan även användas för att avslöja falska nyheter.

– Vi befinner oss i en situation där det är oerhört viktigt att skilja på vad som är sant och falskt. Falska nyheter vill påverka oss på osanna grunder och det måste vi vara vaksamma för, säger Malin.

Desinformation finns överallt, hela tiden, och enklaste sättet att skydda sig är att lyssna på de som vet. Malin pratar mycket om källtillit (vilka källor som inger förtroende) och att vända sig till källor som vi vet brukar sprida korrekta uppgifter.

– "Gammelmedia", alltså dagstidningar, radio och tv, tillsammans med olika myndigheter utgör vanligtvis trovärdiga källor.

Det tar ofta tid att söka reda på sanningen, medan det är enkelt och går fort att sprida en lögn. I fallet med den ryska invasionen av Ukraina ser Malin flera faror. Att problemet, kriget, just nu är förhållandevis nära Sverige ökar risken för desinformation, eftersom vi tenderar att snabbare dela sådant som är närmre och berör oss känslomässigt.

– Dagens situation triggar även igång känslor hos den äldre generationen. Många minns tiden innan Sovjetunionens fall 1991 och rädslan som fanns då.

"Deepfake" är ett begrepp som Malin tycker kan vara bra att känna till, eftersom det exemplifierar hur enkelt det är att sprida osanningar. Det handlar om artificiell intelligens som används för att manipulera ett ansikte och gör det möjligt att skapa en falsk bild av att någon säger eller gör något. Tekniken utnyttjas av bedragare för olika digitala brott – som förtal och utpressning.

Malin lyfter även risker med att vara källkritisk – det är om vi blir för skeptiska och inte vågar lita på några nyheter alls. 

Likafullt, menar hon, kan det vara bra att påminna sig om att information som verkar "för bra för att vara sann" oftast är just det.

På nätet finns flera tester där du kan ta reda på hur källkritisk du är, bland annat på sajten test.nyhetsvarderaren.se

Fem frågor innan du delar

Vem ligger bakom informationen? Försök hitta den ursprungliga källan.

Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.

Vem tjänar på att nyheten sprids? Överväg om du vill bidra till det.

Hur gammal är informationen? Ställ dig frågan om det fortfarande känns relevant.

Hur fick du tag på informationen? Kolla upp om det är en pålitlig källa som har levererat bekräftad information tidigare.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!