Fortsatta älgskador på tallungskogen
Skogsvårdsstyrelsen menar att jägarna är för försiktiga med avskjutningen.
? Man bör nog börja fundera på om det finns tillräckligt med foder i markerna, det vill säga om det håller att börja bygga upp älgstammen igen, säger länsjägmästare Ove Arnesson i Västervik.
Älgen fortsätter nämligen att skada värdefull tallungskog. Ett allt för högt betestryck bedöms som ett hot mot både den biologiska mångfalden och produktionen av virke.
Det finns tecken som tyder på att älgstammens livskraft har försvagats under de senaste åren. Orsaken anses vara näringsbrist på grund av minskad fodertillgång. Skogsvårdsstyrelsen har sedan år 2000 gjort älgbetesinventeringar inom region Östra Götaland. Undersökningar i år visar skador på tolv procent av det totala antalet tallhuvudstammar. Och skadeläget har inte förbättrats sedan inventeringarna startade.
Skogsvårdsstyrelsen går så långt att man i ett fal säger sig beklaga den den sänkta tilldelningen av länsstyrelsen. Det gäller Kråksmålaområdet, där skadeläget försämrats sedan mätningarna började.
? Skogsvårdsstyrelsens uppfattning är att jägare och skogsägare inte alltid vid fördelning och avskjutning av älg tar ansvar för att nå upp till de skogspolitiska miljö- och produktionsmål som riksdagen har antagit.
Länsjägmästare Ove Arnesson menar att det är viktigt att fortsätta denna fokusering på vilt och skog eftersom det påverkar både miljö - och produktionsmålet.
? Skogsägaren är en nyckelperson efterson han har både jakt- och brukanderätt på sitt markinnehav. Det borde vara lättare för större skogsägare att uppnå en balans mellan jakten och de båda skogspolitiska målen.
Men hur stor del av tilldelningen blir då avskjuten? Förra året sköts 74 procent av tilldelningen i Västerviks norra jaktvårdskrets, medan avskjutningen i den södra låg på 27 procent. Man bör dock observera att antalet tilldelade älgar är lågt. En älg mer eller mindre ger en stor procentuell förändrig.
Så jobbar vi med nyheter