I tisdags godkände barn- och utbildningsnämnden sitt yttrande om budgeten för 2024. Skolan och förskolan är dubbelt drabbad inför året som kommer:
• De sämre tiderna har ökat kraven på återhållsamhet.
• Tidigare i våras kom en befolkningstillväxt som blev en kalldusch för kommunen. Framförallt antalet barn i förskoleåldern minskar mer än väntat. Det betyder både lägre anslag, men också fler tomma platser på förskolorna om inget görs.
Totalt sett får barn- och utbildningsnämnden 958 miljoner kronor 2024. Det är 18 miljoner mer än i år. Det kan låta som ett tillskott, men det äts upp mer än väl av förväntade kostnadsökningar. Bara löneökningarna väntas ligga på 37 miljoner kronor. I praktiken står skola och förskola inför besparingar på i storleksordningen 24 miljoner kronor.
Framförallt talar man om två olika sätt att spara: Antingen genom personalminskningar eller genom att förändra strukturen – det vill säga lägga ner förskolor eller skolor. I februari presenterade barn och utbildningsförvaltningen en lista på vad nedläggningar av ett antal skolor och förskolor skulle ge. Den listan skulle ge besparingar på 18 miljoner kronor.
I yttrandet nämner man att minskningen av antalet barn gör att en eller flera förskolor i Västerviks stad kan behöva avvecklas.
Magnus Bengtsson skriver att om besparingen helt och hållet måste göras genom stora korrigeringar i personalgrupperna så kommer det att påverka undervisningen och möjligheterna att ge barn- och elever det stöd de behöver.
Problemet med att spara genom nedläggningar är att det tar tid innan de ger full effekt. Man kan sitta med hyresavtal som tar tid att avveckla. Inom skolans värld väljer man ofta att genomföra stora förändringar mellan läsåren.
Finns det nedläggningar som kan göras och ge snabb effekt?
– Det finns nog både enheter där det kan ge en snabb effekt, och enheter där det tar längre tid. Det är en kompott, svarar nämndens ordförande Andreas Billtorp (M).
Än har politikerna inte sagt hur man vill spara. Något besked kom inte heller efter nämndens möte i veckan.
Oppositionspolitikern Marcus Fridlund (S) var kritisk till att det hittills varit så tyst från majoriteten.
– I det här läget måste det finnas dialog och öppenhet. Vi i oppositionen måste få något att förhålla oss till.
Andreas Billtorp (M) höll inte med om den bilden, utan menade att man kommit med inviter till dialog men fått kalla handen av oppositionen.
På en punkt verkar det dock finnas enighet både mellan partierna och förvaltningschefen Magnus Bengtsson. Innan ett nedläggningsbeslut kan komma måste det ha föregåtts av utredning och en dialog.
– Det vore inte bra om vi fattade förhastade beslut. Det här är beslut som är svåra att korrigera i efterhand, säger Magnus Bengtsson.
I yttrandet framkommer också att förvaltningen ser att det finns behov av att hjälpa elever som halkat efter under pandemin. Där hade man velat ha ett tillskott för att kunna ge de eleverna mer stöd. Något sådant tillskott blir det inte.
Vad får det för konsekvenser?
– Vi får göra så gott vi kan för att ge det stödet inom den budget vi har, svarar Bengtsson.
Förvaltningens yttrande godkändes av en enig nämnd, och det kommer att skickas vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för den fortsatta budgetbehandlingen.